Aftonbladet – 10 juni 1858, sida 3

UTRIKES. Det strax på eftermiddagen anlända ång artyget Nordstjernan medförde tidningar frår Paris och Brässel :af den 6: samt från Ber tin och Hamburg af den 7 dennes. FRANKRIKE. Pariserkonferensen hade sitt tredje sam manträde den 5 dennes. Likasom vid regeringens försök på sin tic att afskaffa prohibitivtullarne, så synes mn också vid hennes försök att realisera barm aertighetsinrättningarnes fasta egendomar ut räntebärande papper ett af de sällsynta fal hafva inträffat, der kejsar Napoleon, till följa vf den allmänna meningens motstånd, finner sig föranlåten att afstå från utförandet af en cedan : tillkännagifven åtgärd. Regeringen :yckes icke vilja låta inrikesministerns cirkuJär i detta ämne medföra någon påföljd, selen de fromma stiftelsernas styrelser så allmänt och bestämdt uttalat sig mot de deri föreslagna åtgärderna, utan tvärtom låta hela saken falla i glömska. Komiten för de fromna stiftelserna i Paris hade just beslutit sig för en kraftig protest mot regeringens planer, då hon af scineprefekten erhöll försäsran, att de i ministerens cirkulär uttalade ;rundsatserna icke skulle komma till verkställighet. Äfven i departementena söka: prefekterna, utan tvifvel till följd af erhållna instruktioner, undvika hvarje konflikt med stiftelsernas styrelser. Tidningarne Constitutionnel, Patrie och Pays? innehålla en nästan lika lydande offisiös not? rörande den montenegrinska frågan, hvari uppgiften i ?Ostdeutsche Post?, att den turkisk-montenegrinska konflikten troligen skall ställas till rätta på det sättet, att furst Danielo mot afträdande af Grahovoområdet skall erkänna Portens öfverhöghet, förklaras belt och hållet ogrundad, hvarefter tillägges. att öm frågan blott gälde detta. områdes afträdande, skulle den montenegrinska tvisten redan för längesedan varit afgjord, i det att Porten, för att förmå Montenegro att erkänna dess suveränitet, förklarat sig beredd att afträda icke blott Grahovoområdet, utan äfven hamnen vid Antivari. Grahovos besittande anser franska regeringen, enligt hvad som visar sig af noten, vara montenegrinerna tillförsäkrad genom status quo år 1856, hvilket kommer att läggas till grund för de blifvande underhandlingarne. Löjtnant de Mercy, som hade i duell dödat sin motståndare under omständigheter liknande mord, har, genom en kejserlig förordning af den 28 Maj, blifvit benådad med lifstids fästning. Han förlorar naturligtvis sin militäriska rang och utstrykes ur armåns rullor. Bland andra, som deporteras från Toulon till Cayenne, befinna sig äfven Rudio och Gomez. Den förstnämdes hustru har bönfallit att få åtfölja sin man, men hennes bön har blifvit afslagen. ENGLAND. I anledning af lord Palmerstons uppmaning till hr Disraeli i underhuset den 3 Maj att förklara sig rörande åtskilliga för den förra ministeren förnärmande påståenden uti hans tal i Slough, såg sig hr Disraeli nödsakad att antingen rent af återkalla mycket af hvad han vid nämde tillfälle yttrat, eller åtminstone att mildra det så betydligt, att man knappast kunde känna igen det. Underhuset har haft en konflikt med en hr Wilks, egare och förläggare af Carlisle examiner,, hvari för någon tid sedan en ar;:kel rörande en föreslagen jernväg förekom. Jernbansbiller förehafvas till förberedande sranskning af en komit inom underhuset, hvarvid. vittnen höras och annan bevisning förebringas.. I nämde artikel beskyldes en anderhusmedlem, hr Clive, att såsom medlem af komitn hafva. varit partisk för den ena af vå föreslagna jJernvägslinier samt att hafva spekulerat i densammas aktier. Följaktligen lef hr Wilks instämd för parlamentet, som innu sedan gammalt bibehåller sin. rättighet att ådöma bestraffning. Hr Wilks vägrar att ippgifva författarens namn, iklädande sig sjelt unsvaret för artikeln, och vill icke heller återkalla uppgifterna deri, utan förklarar tvärtom. att hans sagesman vore beredd att afgifva vittnesmål inför en undersökningskomitå, i fall inderhuset önskade undersökning. Men hr Olive önskade ingen undersökning, emedan nan. då hade nödgats vända sig till domstoarne, der han äfventyrat att få utbetala en rätt vacker skadeersättning. Icke heller unlerhuset vill höra på detta öra, utan resolvear, att berörde artikel är en sanningslös och skandalös libell och ett privilegiibrott, samt fverantvardar baktalaren till sergeant-atirms, som inspärrar mannen i fängelse;.dock cke såsom förr i -kolkällaten,, der parlanentet fordom förvarade sina fångar, utan i n prydlig chambre garnie flera trappor pp, med herrlig. utsigt och ypperlig kosthålling. Denna procedur är ganska märkvirdig. )e ordinarie domstolarne kunna väl genom habeas corpus låta inställa en person hos ig, .men .måste genast, så snart det bevisas tt han är en parlamentsfånge, återsända hoiom och få icke. ens taga befattning med aken. Borgen får ej ställas. Fången hålles var i fängelset så länge Parlamentet finner ör godtn, tilldess han ådagalägger bot och tring, tilldess parlamentet af egen drift läpper ut honom, eller till dess det proroeras. Under senare tider har underhuset ke brukat ådöma böter; men fångers värdsNorskning kan med skäl betraktas såsom såana, ty den är ofantlig. .Hr Wilks-char nunera, på förslag af hr Gibson, hvilket under