Aftonbladet – 8 juni 1858, sida 2

TOTTE CHUC YyILTalUCe UCICHIOL SKULla VI 8 något närmare in på den del af hans bref, som innehåller bansegentliga hufvuduppgifty skanonisätionen af gebeimerådet Blubme: d Striden vänder sig närmast kring lähmes beryktade yttrande sanhing med modifikat on, som hr Mystifax påstår aldrig blifvit begagnadt, under detden version, som i stället arföres, icke är så särdeles afvikande. Det är nu särdeles karakteristiskt, att dettå förnekande framställes i Sverge, der man måste vara obekant med dylika detaljer, då man deremot aldrig vågat framkomma dermed i Danmark, ehuru det visst icke saknats anledningdertill, då Bluhme här inom pressen otaliga gånger har måst höra detta yttrande, som blifvit ett formligt ordspråk, så att till och med ett på Casinoteatern uppfördt stycke deraf ånat. sin titel. Vår motståndares. argument rån Rigsdagstidenden är också-af den natur; att det kan göra något intryck på dem, som se sakerna på afstånd.:Rär veta vi alla att Rgsdagstidenden icke innehåller något diplomatiskt noggrannt återgifvande af förhandlingarne, utan att deri förekomma många så väl ofrivilliga som uppsåtliga afvikelser från debattensstränga ordalydelse, hvarföre man äfven sfta i våra blad kunnat finna strid om hvad som vid det eller det tillfället verkligen blifit sagdt på riksdagen eller i riksrådet. Det -tår hvarje talare fritt att genomse sitt före:Irag och bringa det i öfverensstämmelse med let väsentliga af sin mening, och man vet aldrig att från Rigsdagstidendens redaktions sida någon invändning blifvit gjordsemot att .tålarne skulle få begagna denna rätt; allra Rinst har naturligtvis detta skett i fråga om ministrarne. Att Blubme verkligen begagnat orden det är sänning, men det är sanning med modifikation, bevittnas dels af den omständigHeteny att man aldrig vågat förneka det här hemma; dels: genom vittnesbörd från många Aiksdagsmän, som hörde och fästade sig vid det egendomliga uttrycket, som också framkollade ett hör! och genast samma dag omtalades såsom någonting högst karakteristiskt. Sedan vi nu en gång kommit in på kapittet om geheimerådet Bluhme och -håns panegyristy begagna: vi: tillfället att meddela. ett intressant dokument, söm kastar ljus öfver dem begge: öfver den förre med afseende på den af oss förut: påpekade omständigheten, att pde tyska stormakterna oändligt gerna skulle viljase denne statsman såsom deras. villiga redskap i spetsen för danska regeringen; öfver den . senare såsom ett exempel både på. den blinda: ifver, hvarmed han 7vid hvarje tillfälle söker berömma denne statsman och hans. liktänkande, så att han till och med förledes till sådana vänskapsbevis som björnens, då han ville bortjaga flugor från den sofvande, och tillika på det. sökta framställningssätt, som är honom egendomligt. Dokumentet meddelade han nemligen i en holsteinsk tidning under form af en anonym korrespondens från Wien och med en inledning, hvari han motiverade den besynnerligheten, att han hade tillgång till ett sådant hemligt dokument, dermed, att han hade en värdefull samling handskrifter, hvaribland äfven detta fanns.Det är en skrifvelse från utrikes ministern grefve Buol-Schauenstein till den kejserlige gesandten i Köpenham, grefve Hartig, och lyder i öfversättning sålunda: Wien den 14 December 1854. Högvälborne hr grefve! Bland edra sista rapporter, som vi följt med uppmärksamhet, hafva vi till vår stora sorg mottagit den, som underrättar oss om hr minister Bluhmes afsked från den af honom med så mycken framgång beklädda posten såsom minister för utrikes angelägenheterna. Med den giltigaste rätt har ers högvälborenhet för den afträdande ministern uttalat den öfvertygelsen, att hans afgång skall uppriktigt och lifligt beklagas af det kejserliga kabinettet. När vi af er rapport erfara, huru ogerna den diplomatiska kåren i Köpenhamn och ni personligen ser det officiella förhål andet till hr von Bluhme upphöra, ett förhållande, som denne statsmans utmärkta egenskaper gjort så behagligt för er, så kunna vi å vår sida försäkra, att hr von Bluhme vid sitt utträdande ur:den verksamhetskrets; hvari han icke blott förvärfvat sig varakviga meriter om sitt land, utan städse bevarat och främjat de bestående glädjande förhållandena mellan de två hofven, följes af .den kejserliga regeringens uppriktiga högaktning och erkänsla. Eders högvälborenhet behagade för hr minister Bluhme tolka dessa den kejserliga regeringens känslor. Att Danmarks samtycke till den tyska förbundsförsamlingens senaste beslut var det sista resultat man har att tillskrifva hr v. Bluhmes ministeriella verksamhet, giiver oss blott ytterligare anledning att på det fördelakfigaste minnas denne ministers goda takt och försonliga uppträdande i alla politiska frågor, till hyilkas behandling han kallades. Ers högvälborenhet behagade mottaga försäkringen om min fullkomliga högaktning. (Undertecknadt) G. v. Buola Högvälborne hr grefve v. Hartig i Köpenhamn. I tyska frågan hafva vi tre olika opinioner, som betecknas inom pressen af Dagbladet, Fredrelandet och Morgenposten. . Dagbladet förklarar sig sjelft.för ministerielt, om det än icke skyr att uttala sig emot den eller den handlingen af en enskilt minister eller af hela regeringens Fedrelandet är mycket betänksamt vid :sakernas nuvarande ställning och har flera gånger uttalat sig skarpt emot regeringens politik i förhållande till Tyskland; men hvar gång det kommer till en kris, sluter det sig likväl till ministeren och tTåder att hålla på den, emedan det inser att-en förändring endast skulle kunna ske till.det sämre, Ni skall derföre också finna, att i den komi: t, som bildat sig inom det liberala partiet