ålder samt minutiösa rapporter öfver antalet af de i bataljerna dödade, fångne eller: sårade, samt antal af -eröfrade eller förlorade hästar, kanoner och fanor. Krigskonst: Ett ofullbordadt arbete häri, mest innehållande vackra och uppbyggliga betraktelser öfver samt definitioner på kamratskap, regementsanda, mod o. s. v. Artilleri: Häri läses den af :hefen för topografiska kiren utgifna, af en magister versedda, lilla handboken. Fortifikation: Föreskrifne ro en 6 ä 8 olika böcker, de flesta skrifna på en svenska — —, dock är det egentligen lingeniörerna (oförklarligt, men ett faktum) som mmas efter i de båda sista ämnena. — — Så örgår en tid af nära 3 år, delad mellan Marieberg ch Stockholmslifyets förlustelser. För officerarens ramtida duglighet och användbarhet kunna dessa år 2mellertid anses bortkastade. Vill han bilda sig för att blifva vuxen sitt kall, måste han på möjliga fristunder på egen hand ställa om sin uppfostran och vå ett annat sätt studera till en del nya, för hans rke nödvändigare ämnen, men om sin Mariebergsd kan han med Augusti papegoja utropa: Oleum :t operam perdidi!s Artilleriläroverket har äfven praktiska öfningar, iemligen 8 dagars öfning i skanskorgars flätande och 14 dagar till fullbordande af särdeles smakfulla fyrverkeripjeser, Stockholmsboernas förtjusning, och hvari gentliga orsaken lärer vara att söka till att ej prakiska öfningarne, såsom onyttiga, blifvit indragna. Så tillgår på Marieberg! När härtill kommer att uiting handhafves såsom vid en småbarnsskola, att :exläsning är införd, att böcker i de föreskrifna kurserna ej finnas till tillräckligt antal, att ingenting ir gjordt för att lemna eleverna tillfälle att pröfva sina förmågor, ingenting för att underhålla eller appväcka en ädel täflan, en berömlig ärelystnad, som lock vid krigareståndet, om någonsin, är nödvändig och önskvärd, så må ingen undra öfver den brist på större skicklighet, hvilken för närvarande är att beklaga inom militärståndet. Föreläsningarne äro utan tvifvel de uslaste som vid något läroverk i riket, vare sig större eller mindre, kunna få höras, Orsaken härtill är dels att lärarne tillsättas af gunst och nåde eller af sådana, som kunna undvaras på regementerna, dels att aldrig andra än eleverna öfvervara dem; om deremot generalfälttygmästaren, eller tjenstgörande majoren, eller någon af de kungliga prinsarne, eller för sitt yrkes framtid intresserade militärer en och annan gång täcktes bevista dem, skulle helt säkert sådant sporra lärarne att sjelfve sätta sig in i sina ämnen, Bittert är att se det oaktadt, regeringen så uteslutande kurtiserat militären, oaktadt betydliga summor årligen konsumeras af krigsståndet, och regeringen ådragit sig häftigt klander för den förkärtek hon visat detta stånd, att se så litet i sjelfva verket vara uträttadt. Man måste beklaga att en fordom så krigisk nation, som den svenska var, efter ett halft sekels fred hunnit så långt — tillbaka. Må dessa ord, utan all hätskhet sagda, äfven utan all sådan upptagas, och må de tjena att vända uppmärksamheten på de brister vi hafva att afhjelpa, må i tid yxan sättas till roten på det murkna trädet, att ej hvad som skulle vara vårt skygd blir en orsak till vårt förderf. Redan alltför lång tid har skildringen af det bedröfliga närvarande upptagit; insändaren vill derföre fatta sig-i största korthet öfver det önskvärda kommande. Borttagande från kursen af de ämnen, hvilka kunna räknas till humaniora och ej för militären äro af speeielt intresse. Vidlyftigare och rationelt studium af militärämnena; t.ex. i krigshistorien må namn och siffertal i de flesta fall anses såsom mindre vigtiga och i stället läras och begrundas orsaken till slagens olika utgång, till fältherrarnes olika rörelser o. s. v. Lektioner i språk, emedan ingen högre militär får vara okunnig häri. Afskaffande af småbarnsmetoden vid undervisningen. Tillsättande af nitiske och kunnige lärare. Införande af täflingar mellan eleverna och belöningar för framstående skicklighet. Ala föreläsningar böra vara oentliga. Undervisning om flottans natur och stridssätt, åtminstöne de allmänna grunderna. Och nu nedlägger insändaren pennan, önskande att hans ord ej alldeles måtte förklinga, att en hvar må behjerta dem; denna fråga rör hela svenska folket, om dess söner, som stå i härens leder, skola offras för sina anförares okunnighet, deras förvända uppfostran. FP. d. Mariebergare.