Aftonbladet – 7 maj 1858, sida 3

met tillbaka ut i det fria! (Forts.) SSE MA ENEEE i Länge hafva vi hört talas om det dåliga tillstånd, hvari det högre artilleriläroverket vid Marieberg säges skola befinna sig, och detta icke allenast såsom artilleriskola, utan ännu mera och i vida högre grad såsom läroverk för officerarne vid armåns öfriga vetenskapliga kårer, d. v.s. vid generalstaben, ingeniörkåren, äfvensom för flottans mekaniska kår o. s.v. Man har sagt oss. att detta tillstånd härleder sig dels från vissa högt stående personers bristande insigt i krigareyrkets högre grenar och deraf följande förakt för dess vetenskapliga sida, dels från de embetsmäns i militäriskt hänseende förderfliga inflytande, hvilka på senare tider mest haft att säga i afseende på läroverkets angelägenheter. Man har äfven sagt oss, att genom dessa förenade orsaker läroverket efterhand nedsjunkit till ett slags teknologisk läroanstalt, ehuru äfven såsom sådan temligen ofullkomlig, men vid hvilken de egentliga militäriska ämnena äro i högsta grad försummade. Man bar slutligen påstått, det följden häraf blifvit, att krigsvetenskaperna i allmänhet inom armån råkat i temligt förakt, och detta emedan de från Marieberg utgångne officerare, hvilka skulle representera den högre militäriska bildningen, häraf hvarken i teoretiskt eller praktiskt hänseende visat sig känna särdeles mera än öfriga kamrater, så mycket de än kunnat omförmäla om matematik, kemi, fysik etc. I det längsta hafva vi betviflat detta bedröfliga förhållande, allra helst som läroverket förut åtnjutit stort anseende, äfvensom vi hoppats att de värsta bristerna skulle afhjelpas genom de reformer, som på senare tider der varit ifrågasatta. Men då några sådana ej hörts af och den klagan, som förljudits, blifvit allt mera omfattande och allt oftare upprepats, kunna vi knappast längre tveka om rätta förhållandet. Vi införa derföre nedanstående insända artikel, till den kraft och verkan den kan hafva, öfvertygade, att, såframt vi ej alltför mycket misstagit oss, insändaren likväl på långt när ej omnämt alla bristerna, och . kanhända äfven alltför kort några af dem, som blifvit vidrörda. Vi äro honom dock förbundna för de upplysningar, som blifvit meddelade. Till redaktionen af Aftonbladet. Då Aftonbladet nyligen påpekat några vid universitetet i Upsala rådande extravaganser och i allmänhet visat sig med intresse och fördomsfrihet omfatta undervisningsfrågan i vårt land, torde det tillåtas insändaren att nämna några oförgripliga ord om ett läroverk, för fäderneslandet af utomordentlig vigt, emedan der skola de bildas, derifrån utgå eller hafva de utgått, hvilka i en framtid kallas att leda landets försvar, i spetsen för armeerna kämpa för dess sjelfständighet, och i betydlig mån afgöra för Sverge frågan: Vara eller icke vara; vi mena Sverges högsta militärläroverk, Marieberg. QÖgerna har insändaren velat vidröra detta ämne, som måhända skall framkalla många tvister, åstadkomma mycken ond blod; ogerna isynerhet nu, då tadelsjukan tyckes vara på modet bland dagens unga hjeltar, och allt klander, grundadt eller ej, tros tyda skarpsinne; men åskmelnen, som drag sig tillsammans vid horisonten, och den dolda elden, som kommer marken att darra under våra fötter, dessa tecken, som båda att freden ej är evig och att äfven Sverge en gång kanhända får ikläda sig sin rustning, föra ovillkorligen tanken på våra militära institutioner, och de brister, jag der trott mig finna, mana en hvar, hvilken älskar sitt land, att öppet och utan menniskofruktan uttala sina tankar, försöka väcka. Marieberg ämnades ursprungligen till högre artilleriläroverk, denna titel bär det ännu; der skulle artilleriets officerare erhålla den slutliga fulländningen, bekomma den högsta militära bildning, tidens sraf gjorde nödvändig. Läroverket är numera på sin höjd ett teknvologiskt institut. — Marieberg stiftades af svenska artilleriets Nestor, Cardell, hvars ar tid och menniskohänder misshandlade byst ännu lärer finnas i någon vrå af militärhögskolan. — Den krigsbildade generalen dog, den i fred alstrade kom efter; begäret att ändra hvad företrädare gjort är stundom mäktigt, ändamålet med stiftelsen föll i glömska, och en 50-årig fredsömn på magra lagrar har slutat med att rifva upp och förqväfva det frö Cardell sådde till fosterlandets båtnad och krigarens heder! Fvad och huru läses på Marieberg? Hvad och huru borde der läsas? På Marieberg har i några årtidonden lästs och läses ännu: matematik hufvudsakligen och af läraren mest con amore: differentialoch integral-kalkylen (denna, enligt erfarna såväl artillerisom ingeniör-officerares utsago, aldrig sedan i praktiken åberopad eller användi; i ysik lärer finnas en kurs, upptagande 609 sidor, och :er största vigt lägges på de resultater, hvilkas deluktion för sin stora konstmässighet eller längd ej ir i läroboken införd, hvilken sålunda är en upplaga a nya trosartiklar; på samma vis studeras kemi, lmänt ansedd för ett af de mest ansträngande ämacena, emedan högst få experimenter göras, och Almroths temligen stora arbete således måste läras som en utanlexa. Lindrigare är kursen i astronomi, der visserligen ett temligen stort sidoantal fordras, men der examensfrågorna lära lyda: Kan grefven s mig huru många dagar finnas i veckan? Hvilkenåsigten är yngst, att solen går ikring jorden eller jorden ikring solen? Dessa ämnen läsas nu grundligast och kunna sösas utgöra hvad man vid Marieberg egentligen kan ä inhemta. De upptaga ungefär , af den för hvarje kurs anslagna tid. Nu komma de s. k. militärimnena: Ett kompendium i krigshistorien öfver. Fredrik den Stores och Napoleons krig, endast och allenast innehållande fältslagens namn, fältherrarnes