Aftonbladet – 4 maj 1858, sida 2

en dörr långsamt upp och visade en annan dylik af-jern, i hvars midt sågs en sköld med Herbertska vapnet) en hand med en dolk: Hvilket fintligt påfund! utropade bankiren; men jag ser ingenting som liknar ett lås. Vi skola nog finna utväg att komma derigenomp,. svarade baroneten leende. Till följd af de instruktioner Mabel gifvit honor, tryckte han hårdt 2 skölden, som Iångsamt svängde sig på en dold axel. Dörren till familjearkivet var öppnad. Gå förut med ett ljus, Alan, sade hans herre. Den gamle tjenaren tvekade. Baroneten tog ljuset ur:hans darrande hand och gick först in, tätt följd af sina vänner. Arkivet, bygdt helt och hållet af gråsten, visade sig vara ingenting annat än ett hvalf omkring sex fot bredt inuti den ofantligt tjocka muren. Det liknade vida mer ett grifthvalf än riddarerummet, ty på stenfötter stodo ordnade på ömse sidor åtskilliga kistor och skrin med kartor, slägtregister och familjpapper. Mabels juvelskrin var det första hennes brorson öppnade. Himmelen vare lofi sade hofmästaren, som till en del hemtat sig från sin förskräckelse. Jag fruktade att hennes ovärdiga man hade tagit dem. Jag har alltid hört att de voro af omätligt värde.x ;De kunde dock ej skänka henne någon lycka,, anmärkte sir Walter med en suck, i det-han åter tillslöt locket. Hvilket arbete för vår vän Elton, tillade hän och såg sig omkring, att undersöka och ordna detta chaos af papper och dökumenter. i Jag .undrar just, sade Sam, ifall jag sållade hela jordens mull, om jag skulle finna några spår af mina förfäders ben? Mitt slägt