Aftonbladet – 4 maj 1858, sida 2

STOCKHOLM iden 4 Maj. Folkskolefrågan synes, öfverhufvud taget, afva blifvit på ett tillfredsställande sätt afjord vid riksdagen. Såsom våra läsare torde rinra sig, har denna frågä utgjort föremål ör behandling dels af tvenne för ändamålet ärskilt nedsatta komitger inom riksdagen; dels f ekonomiutsköttet, dels. slutligen af förenadt tats-, bevillningsoch ekonömiutskott, innan len förekom till beslut i stånden. Det förnämsta —i principielt hänseende — om blifvit af riksdagen åtgjordt, torde vara vodkännandet af ett system af 1) småskolor ler rotskolor, hvilka skulle vara så spridda ch för allaså tillgängliga som möjligt, och hvilka nybegynnarne skulle undervisas i de ra första elementerna och hufvudsakligen i nnanläsning; 2) mellanskolor eller sockenskolor; ler de iuävarande fasta församlingsskolörna, hvilka undervisning skulle meddelas i de uti folkskolestadgan föreskrifna högre kunskapsämnen, och hvilka skulle underhållas vare sig af enskilta större församlingar, eller gemensamt af nästgränsande smärre sådana; 3) högre folkskolor eller distriktskolory i hvilka, likasom i svenska slöjdföreningensskola, omin ej i samma utsträckning, de påbegynta realstudierna skulle vidare utvecklas, med mera direkt tillämpning på det praktiska: lifvets behof och förhållanden, men hvilka skolor tillsvidare endast kunde komma i fråga i ett temligen ringa antal. Om än möjligen icke alla de här nyttjade benämningarne förekomma i riksdagens förhandlingar, så utgör det sagda likväl hufvudinnebållet af sjelfva beslutet och de till grund derför liggande motiver. Den plan för folkskolans organisation, som angifves genom detta beslut, är utom allt tvifvel eh god grund att bygga på, och bör såsom sådan anses löftesrik för framtiden. Hvad utförandet angår, kan man naturligtvis ingenting på förhand säga, då detta väsentligen kommer att bero på de åtgärder regeringen och öfriga vederbörände auktoriteter för ändamålet komma att vidtaga. Med de medel, ständerna anslagit, bör icke obetydligt kunna. uträttas, om nemligen dessa medel väl användas. : Af den ännu till statsverket ingående halfva skyddsafgiften, utgörande i rundt tal omkring en half million, har hälften, eller omkring 250.000 rdr, anslagits till folkundervisningens befrämjande. Häraf skola 2,, eller omkring 100,000 rdr, användas dels till understöd för sådana församlingar, som vilja hufvudsakligen, enligt förutnämde plan, inrätta sin folkundervisning, dels till upphjelpande af aflöningen för .examinerade skolmästare. Det vilkor, som ständerna fästat vid delfåendet af nämde understöd, är att församlingen skall tillskjuta -7;, då staten ger 7, af de erforderliga kostnaderna; men de vidare föreskrifter och bestämmelser, som dervidlag naturligtvis måste komma att göras, äro öfverlemnade åt regeringens pröfning och afgörande. Ehuru, efter -vår tanke, något understöd från statens sida aldrig bordt-ifrågakomma för inrättandet af ihnanläsningsskolor, måste det naturligtvis kunna lända saken till stor fördel; om genom det ifrågavarande understödet man kunde lyckas att åtminstone uti enstaka församlingar få den uppgjorda planen väl utförd; till ledning och efterföljd för andra, som kunna vilja på samma sätt inrätta sin folkundervisning. Till uppmuntran för högre folkskolor har anslagits 24,000 rdr rmt årligen, med vilkor att ingen enskilt skola skall erhålla större bidrag än 1000 rdr; men hela denna nya örganisation är för öfrigt, både hvad sjelfva undervisningens ordnande och vilkoren för delfående af statsbidrag angår, alldeles lemnad åt re: geringen att, bäst hon finner lämpligt, utföra Vidare äro 12,000 rdr årligen anslagna till anskaffande af undervisningsmedel, utgifvande af tjenliga läroböcker m. m. Detta anslag åsyftar att afhjelpa ett mycket kändt behof i våra folkskolor, och ehuru litet det än är. skall ändock dermed, om det förståndigt användes, kunna uträttas oändligt mycket till undervisningens upphjelpande. Till seminarierna äro anslagna 26,000 rr oberäknadt 20,000 rdr till stipendier åt semi nariieleverna. Ingen förändring i afseende på dessa läroanstalters antal eller organisatior har för öfrigt beslutats, utan äfven i detta fal fria händer lemnats åt regeringen. Unde sådana förhållanden böra otvifvelaktigt dess: vigtiga läroanstalter kunna inrättas på ett bety ligt bättre och ändamålsenligare sätt än f närvarande; och detta är ostridigt en af d folkskolans angelägenheter, der en snar och grundlig förbättring allramest är af nöden. Några vigtiga principer rörande lärarne folkskolorna hafva af ständerna blifvit god kända. Först, att i sinåskolorna (rotskolorna äfven qvinnor och i allmänhet såväl oexami nerade som examinerade personer må få an vändas såsom lärare — något, som svårlige: kan annat än gillas. Vidare, att seminarii kursens genomgående icke :skall hvarken be stämdt erfordras eller gifva företrädesrätt vi ansökningar .— något, som måhända ick skall vinna lika allmänt bifall, emedan mån gen torde befara, att det kan leda till en för sämring af undervisningen derigenomvatt ma efterhand får en lärarekår utan nödiga teore tiska kunskaper. Vi tro likväl, att denna far håga icke är ätt särdeles fästa sig vid, on blott vederbörande auktoriteter vilja utöfva e tillbörlig uppsigt och iakttaga de kontroller som, oberoende af en embetsexamen, kunn åstadkommas. Så länge seminarier finnas — och dessa skola ej komma att sakna lärjun gar, om de blott ändamålsenligt inrättas. — mm Ät lea dolk vt )t Käetåv rt reakilta HNNMIInE