Aftonbladet – 4 maj 1858, sida 2

sar åt sådana lärare, som gått igenom seminariikarsen, skola visst ej fullt qvalificerade ärare komma att saknasy och det-finnes. inet skälj hvärföre .en Person, som på annat sätt qvalificerat sig. för embetet, ej skulle få unvändas, blott för det han möjligen ej. gått genom ltt seminarium. Anmärkas bör, att folkskolestadgan alldeles icke föreskrifver, att skollärare skola Bafva gått igenom seminärium, utan Blott att han skall vara gödkänd vid ett seminarium; men sannolikt hafva ständerna härvid blottrafsett Hvad som. är allmän praxis. : Vi skulle deremot finna det både besynnerligt :och: otjenligt, omem sträng tolkning komme att gifvas åt en tredje:princip, som ifven blifvit uppstäld, att nemligen -lärarne vid dåö högre: folkskolorna :ovilkorligen böra hafva akademisk bildning. När män tar i betraktande den praktiska -karakter, som dessa högre skolor ovilkorligen böra ega (d. v. s. i afseende på sjelfva sättet för undervisningens meddelande), så befara. vi att den akademiska bildningen icke är den säkraste gradmätare på en lärares duglighet. Men man torde kunna tolka detta beslut så, att lärare vid dessa slags skolor böra i-afseende på sin allmänna bildning vara jemförliga med personer, som ega akademisk bildning (det-vill väl: med andra ofd: säga, som tagit studentexamen): och isådant fall behöfver väl ingen uteslutas, som bör kunna komma i fråga. — Riktigt är utan allt tvifvel det stora afseende ständerna fästat vid den praktiska läraredugligheten, då de beslutat-dels att till elever vid seminarierna företrädesvis skulle antagas sådana personer, som redan förut varit använda vid undervisning, dels att seminariiundervisningen skulle förbindas med praktiska undervisnirgsöfningar; dels att för erhållande af anställning såsom lärare vid de skolor, der seminarii-examen är föreskrifven såsom vilkor, sökanden måste hafva en något längre tid utöfvat läkarekallet (Vi vilja ej bedöma, huruvida den föreslagna tiden af ett år är för lång eller icke). Visbeklaga deremot att man ej. bifallit det förslag om understöd för lärarelärlingar (enligt det i England brukliga systemet), som jemväl varit 1 fråga. I öfverensstämmelse med syftningen af en enskilt motion bar äfven beslutats, att af upplöpande besparingar understöd må gifvas åt enskilta seminarier, som möjligen kunna uppstå Hvad frukt detta kan bära, torde tills vidare böra lemnas: derhän. Till allt det föregående kommer nu slutlien, att återstoden af de 250.000 riksdalerna. . v. s. 68.000 rdr blifvit helt och hållet utan vilkor stälda till regeringens disposition, at användas för folkundervisningens befrämjande. Utan någon sådan extra tillgång hade dei verkligen rentaf blifvit en omöjlighet för regeringen att ens på hågorlunda ändamålsenligt sätt få de förutnämda betydliga summorna fördelade, och ännu mindre att i öfrigt uppfylla de pligter ooh förbindelser, hvartill hor måst känna sig manad af ständernas frikostig. het. Med de tillgångar åter, som nu stå til hennes disposition, äger man rätt att fordre mycket, och alla, som intressera sig för der ifrågavarande stora samhällsangelägenheten emotse utan tvifvel med otålighet de åtgärde TeRringen med afseende härpå kommer at vidtaga.