Aftonbladet – 22 april 1858, sida 2

fyra väggar, i den sistatiden funnit rådligast, ifven deny att heldre innesluta sig i vmenandets spökaktiga oåtkomlighet. I dessa saloncr par excellence, der man ännu i fjor kom tillsammans någon gång för att med hvarandra konferera äfven i litet allvarsammare ämhen, uppriktigt sagdt politiska, der — gör man numera endast societetsspektakel och tajar hästtämjerin. Det hvilår ännu något mystiskt ötver förhållandet med ett visst förnämt engelskt herrskap, som i början af vintern såg . Paris mycket folk hos sig, men plötsligt ingde sitt hus och begaf sig till Italien. Då ag en vacker dag gick förbi samma lordskaps hotell vid Rivoligatan, fästades min AE samhet ovilkorligen vid att alla fönster voro vidöppnä och att deruppe i våningen hölls en förskräcklig rafistulation med piskande af måttor, af sopande, dammande, flyttatide af möbler. Någon har velat påstå, att denna purifikation skett under polisens allrähögsta änspicier och att i de dammöln, hvilka jag såg virfla ut gefom fönsterna, varit en viss poitisk dunstkrets, en viss miasma, den det varit af vigt för vederbörande attitid få skingrad. . Nog af, herrskapet H:s afresa från Paris var för alla.en alldeles oförmodad och förbluffande händelse; den ena dagen voro dessa salonger ännu de lystraste i den franska hufvudstaden, den nästa — gjordes der rent hus. Förändringen tyckes hafva verkstälts inom 13 timniär. Under sådana förhållanden är det klart att ull politisk konversation är strängt inskränkt ill samitalet mellan fyra ögon,. Dettå sista kan icke gerna hindras, det undflyr äfven den subtilaste vaksamhet; och åtminstone det går dlerföre sin gång. Detär på demma långsammare väg, från man till man, de politiska reflexionerna och observationerna numera i Frankrike görä sin rund; det går, som sagdt, långsammare, men det går dock. Det är på detta sätt general Mac Mahons votum i senaten förmodligen vid: detta lag hunnit öfver hela landet; det är på detta sätt officerskåreris dubiösa hållning vid den lilla emöten i Chalons sur Saönevunnit småningom ett så allmänt uppmärksammande, såsom ett betydelsefullt sat säpientin; detär på detta sätt hela Frankrike, oaktadt tidningarne i sin tid icke vågade en hälf reflexion deröfver, dock under flera dågär i tysthet talade om nästan: intet annat än det påfallande i ått vid attentatet den 14 Januari, enligt Moniteurs officiella, men obeskrifligt naiva, listor; de nio tiondedelarneaf alla dem; som sårades, vore — polisbetjenter och sbirrer. Samma Moniteur har i de senaste veckorna haft ett förfärligt besvär med att högtidligt och med een nästan rörande ton desavouera de uppgifter, hvilka bland annat i Times förekommit rörande den stränghet, hvarmed de franska auktoriteterna skulle (hvilken orättvis anklagelse!) handhafva förordningarne om pass och den nya lagen rörande de misstänkta, äfvensom rörande de utomordentliga säkerhetsåtgärder, hvarmed den franska monarkien skulle omgifvasin person. Hvad detta sista angår, är det visserligen sant att kejsar Napoleon någon gång ses ganska ogeneradt åka ut utan synlig-eskort, men dervid kunde Times gerna anmärka, att någon extraordinär vakt sågs ej heller just vid operan den 14 Januari, men det visade sig efteråt tillräck: ligt, att den varit der. Hvad tillämpningen af säkerhetslagen beträffar, är det lika visst att arresteringarne ännu alltjemt i Paris fortsättas hvarje dag, måhända hvarje timma af dagen, trots Moniteurs heliga nej, som att med afseende på passväsendet de mest fabelaktiga äfventyr stundligen ega rum. ej blott på gränsen, men inom landet sjelft. Jag känner en fransk köpman, som i tjugo års tid i och för sina affärer berest Pprovinsertia och aldrig tänkt på nödvändigheten att vara för dessa: -inomlandsresor försedd med särskilt vittnesbörd öch dokumentatioher; för någon tid sedan anlände han till, öm jag ej tar fel, Lille, der han varit. hundra gånger förut; halte lå! — ert pass? Pass? men jag är bosatt fransk borgare, jag här aldrig förr behöft pass., — Inga resonnementer, herre! I corps de: garde tillsvidarel : Lyckligtvis egde min man-en mängd bekantskaper i staden, hvilkas mellankomst han kunde reklamera, och han släpptes på fri fot efter en tifimas pärlamentering. Men hade han icke egt dessa vänner i viken! I allmänhet är det visst att dessa nya Passföreskrifter väckt ihom landet sjelfi mycken ond blöd; det är emot de franskasederna och innebär för tusentals resände når gonting i högsta grad .choquant. Det är just genom dylika åtgärder, hvilka eljest mot mycket annat äro af underordnad betydelse, styrelsen i Frankrike -båller på at få den stora pluraliteten. emot sig, och direkt emot sig, der den förut var för det mesta åtminstone likgiltig. (Jag talar här icke om minoriteterna, hvilka af andra orsaker äro mel eller mindre afgjordt och politiskt fientliga mot kejsardömet.) Man tåler mycket i Frankrike, som t. ex. vi i Norden icke skulle fördraga; detta kan synas baradoxt, men är sant an finner.sig till en tid i att ej ega tryckfrihet, ej någon debattens frihet, ej ens taliheten, hvilken dock för en fransman betyder så mycket; ien mån är ursinnig öfver att ej mera kunna taga vägen genom Paris utan att der se sitt pass viseradt-i ra dch att derföre nödgas ligga öfver en half eller hel dag. Detta är tyranni! Detta är —b Öch man extäsierar sig. några underrättelser, hvarken till Honom elle Georg Chason.. i Förpaktaren Giles var ett af de få återstå