Aftonbladet – 20 april 1858, sida 2

kola stå i samma led för att försvara fädereslandet. Sådana föreningar har man redan ett bildas i flera delar af landet, och det är ned nöje vi i dag omtala tillkomsten af en y sådan, uttryckande tillika hoppet att vi nart skola se exemplet vinna allmän. efteröljd. Norrländska Correspondenten för den 4 dennes berättar: Hr kontraktsprosten Holm i Själevad har stiftat ex örening, hvilkens vackra ändamål är att uppmuntra llmogens ungdom till skjutöfningar. Till denna förning inbjuder han fosterlandssinnade medlemmar. Alla öndagsaftnar mellan 5 och 8 e. m. skola målskjutingar förehafvas i Örnsköldsvik till in i Juli månad, warefter. en dag bestämmes, då profskjutning komner att ega rum, och dervid belöningar från 10 till 30 rdr komma att utdelas åt dem, som vunnit en nera utmärkt skicklighet i målträffning. Vi helsa lenna inrättning välkommen, såsom både nyttig och vehöflig i dessa tider och, i händelse af krig, egande len vigtigaste betydelse för landets betryggande mot ientliga anfall. — I Göteborgs Handelstidning läses följande vf en insändare meddelade varning för begagrande af gröna tapeter: Med faktiska bevis i handen för hvad vi här yttra, finna vi oss böra varna allmänheten för besagnandet af såväl tapeter som rullgardiner, inne-nållande grön färg, då vi sjelfve blifvit öfvertygade om det ytterst vådliga inflytande dessas begagnande: atöfvar på helsan. Detta förhållandes sanningsenlighet, ehuru allmänt känd af hrr läkare, kunna vi tyvärr af egen erfarenhet nu styrka, då en i högsta grad svår nerysvaghet visat sig vara följden af dyika rullgardiners begagnande, hos en af af oss känd person. Dessa rullgardiner innehöllo likväl ej den vackraste och klaraste gröna färgen, hvilken, som kändt, just är den vådligaste. För största faran plottställes man genom dylikas begagnande i sängkamrar, då man inadas de genom solvärmens åverkan kringflygande lösta arsenikpartiklarne, medelst det drag, som en djupare respiration under sömnen istadkommer. Lika oförlåtligt som oförklårligt finna vi det vara, att ej öfverallt skarpa: kontroller äro: påbudne till förekommande af en så skamlig industri som den, att genom ett blott mersglänsande yttre locka köpare, som narras, att på så sätt genom: fabrikanternas lystnad-efter en ökad afsättning (hwilken aldrig minskades, om förbudet. af sådan grön: färgs begagnande allmänt stagades) betala fabrikatet icke blott med ett alltför högt pris, utan, ock — med helsan. — Från skånska . slättbygden skrifveg till Malmö Nya Allehanda den 14 dennes: Redan före påsk sådde en och annan landtman ärter på lätt jord, och, under sistförflutnz, vecka hafva ännu flere börjat sitt vårarbete, sem dock i anseende till de starka nattfrosterna vanligen ej kunnat börjas förrän kl. 10 på förmiddagarne. Jorden är i allmänhet ganska tjenlig, och man hoppas att detta måtte fortfara... Dessutom; är det en lycka att rågarne sistlidne efterhöst voro: frodiga, ty den torra och kalla väderleken har betydligt tuktat dem, så att rötterna nu på en del-ställen stå temligen lösa och blottade i den: torra och sönderfallna jorden, ehuru man icke kan säga, annat än att rågarne öfverhufvud taget stå bra på god jord. Der rågjorden: är torr och rågen icke betäckt med så kallad: pels,. vore det måhända ändamålsenligt att låta trumla jorden, något som man under liknande förhållanden: förut funnit vara för växten välgörande, äfven på de: ställen der klöfver eller annat gräsfrö blifvit insådt.. Att man icke bör tillvälla. våt jord eller den råg, som är frodig. och betäckt med så kallad pels, innan den senare. blifvit bortskaffad, faller af sig sjelft.. Hvetet synes, efter hvad man så tidigt kam döma; stå bra. Den klöfver, som i år skall för första gången skördas, synes klen, men kan troligen vid inträffande god väderlek snart krya upp sig. I går morse hade här fallit en hel del snö, som ännu till någon del qvarligger vid vallarne. Tillämnade nybygnader, merglingar, draineringar m. m. lära tillföljd af penningebristen komma att till större delenuppskjutas tills bättre tider inträffa, så att här nufinnes en mängd arbetsfolk som söka arbete. Fodertillgången har med något mera användande af säd. än vanligt räckt någorlunda godt till, men önskligt vore emel:ertid att vi icke för sent måtte få gräs åt kreaturen, ty i motsatt fall blifver det besvärligt nog för mången landtman. — Man läser i tidningen Upsala för den 16 dennes: Förslaget till en för hela riket gemensam förening för samfäldt deltagande i kostnaderna för förlusten af nummerhästar, gevärsamt kaxloch sådelmunderingspersedlar möter bland rusthållarne vid lifregementets Aragoner intet bifall. Rusthållarne vid lif-: och Upsala sqvadroner egde härstädes i går sammanträde och afslogo frågan, i hvilket beslut de öfrige : tros komma att stanna, helst sedan beklädnadsoch i! remonteringsdirektionerna ej heller. tillstyrka försla-: get: Deremot lärer härifrån komma att ånyo väckas : förslag derom, att åtminstone beväpnads-sadelmunde: ringspersedlarne måtte af statsverket öfvertagas emot passevolansafgifts erläggande af rustningsskyldige. — Från Gefle skrifves den 15 April: Det å så väl inre som yttre redden qvarliggandö? isbandet har under förliden natt blifvit brutet, såatt farleden numera är öppen från sjön till stadeni. Ingen drif-is är synlig till sjös, ehuru vinden öfver åtta dagars tid varit jemt nordlig och nordostlig med frisk kultje. Ängfartygens resor på Gefle lära ej komma att börja förr än i Maj, då Sten Sture af-går den 2 hit från Stockholm. å — Från Söderhamn skrifves iden 16-62 Ingångna: underrättelser från skärgården förmäla. att hamnarne vid så väl Ljusne som Nyhamn äro fullkomligt isfria sedan slutet af förra månaden, att ingen drifis är synlig till sjös sömt att fyren å Storjynefran tändes första gången i år om aftonen den ennes; — Från Halmstad skrifves den 15-d:s: Vid vår hamn råder royeken liflighet. -TLandtboer ivkomma dagligen med sina hafreless, hvilket sädesslag föres direkte från vagnarpr; på fartyg, som dermed skola afgå till England -FHafren betalas med 9 å 10 rår rgs för tunnan. git efter som den är vigDå hafren nu år det sädesslag, som är lättast afsättligt och beta js bäst, isynnerhdt när den är vigtig, än det Pngeliget för våra jordbrukare att 8Na, iner NPP närksamhet åt detta sädesslag; änförut har skett. Många, isynnerhet bland allmogen, hautsått det amma på utsugen jord och ha begagnat dåligt V säde. Detta förhållande bör ändras, och serSKP må nämnas att den s. k. svarthafren ej uppköves till utskeppning. — På förslag till Löfvestads konsistoriella pastorat i Lunds stift hafva blifvit uppförde: i för