Aftonbladet – 19 april 1858, sida 3

mjhHnBnmnm r sMed henne står allt väl till. Hvarföre stirrar ni på mig: så der? — Kan ni icke tro mig? Ni vet ju att jag aldrig säger en osanning till er. Pet mår förträffligt, men Gog har fått en svår knäpp. Ehuru hans åhörare var den stackars jätten! verkligt tillgifven, glömde -han alldeles hans fara, vid försäkringarne om sin systers välbefinnande; han gick in i tältet och hjelpte Webb att åter tillbomma: dörren på det omsorbsfullaste; då detta var gjordt, såg han sig omkring — allt bar stämpeln af den vildaste förstörelse; bänkarne hade blifvit lösryckta och sönderbrutna, draperierna nerslitna; sönderslagna buteljer och fragmenter af bord lågo ikringspridda: öfverallt. Hvar är min syster? frågade Sam med ny foro. Jag säger er att hon är i säkerhet, med m:rb Webb, Gog och sitt barn,, sade direktören. Har jag inte känt henne sedan hon var! barn? Och tror vi jag skulle låta dem göra henne något ondt? Förr finge de hugga mig i stycken. ; O, Webbl utropade hans kompanjon. Hvilken ond stjerna har fört er hit? Jag önskar samma stjerna må ledsaga oss härifrån igen, svarade den förre. Det var emdllertid hustru min som nödvändigt ville hit.! Hon längtade --som hon sade — med hela sin själ efter äfventyr. Jag hoppas hon fått nog deraf nu. Då Sam kom in i vagnen, hvilken Webb för denna expedition låtit göra i Sidney, fann han mrs Webb med nedslagen min sittande i ett hörn på ett litet skrin, hvars innehåll han gissade: Det är Ppinfullt, hviskade direktören; om; vi båra kunde komma väl härifrån. ; Gog låg utsträckt på golfvet och stödde sitt väldiga hufvud mot kuddar, som voro fläc