Aftonbladet – 16 april 1858, sida 2

tvekade han dock att uppfylla den önskan hans värd framstälde till honom, ty om han också ej hade den rättänkande mannens heder, så hade han åtminstone det yttre skenet deraf — högmodet — vax. Men liksom de flesta menniskor, som tagit ett falskt steg, fann baroneten det lättare att gå framåt än tillbaka. Frestaren hade tjenat honom, och han fann sig nu uppfordrad att betala sin skuld, Kom ihåg, sade han, att jag ansvarar för följderna. Förskaffa dig det, om möjligt med godo; hvarom icke med våld. Men att nyttja våld mot en qvinna, invände Mark i tveksam ton. Är väl det värrevän att låta denna qvinna ostraffadt arbeta på vårt förderf? frågade hans vän, Låt oss lemna åt kasuisten att klyfva hårstrån. Det är för sent nu atispela rolen af moralpredikant. Jag hade icke sådana betänkligheter när det var fråga om att tjena dig aDet är sant, sade den unge mannen, och min tacksamhetsskuld, som jag förmodar du kallar den, måste betalas. Vet du väl, Roderick, tillade han med en lätt suck, att det finnes ögonblick då jag önskar att den aldrig blifvit framkallad. Ja, ja, säg intet mera; jag går nu. Han lemnade rummet innan han talatstill slut, och hans förtrogne märkte med ett leende att Mahel strax derefter försvann; men icke förr än lord Mountjoy nedlåtit sig nog från sin värdighets höjd att börja ett samtal med honom, — Icke så illa uttänkt,, sade herren till Crowshall för sig sjelf; skada blott att jag har nyckeln till gåtan. Aldrig hade under hela hans lif pärens köld och sjelfbeherrskning blifvit satta på större prof. Småningom ändrande den upp