Aftonbladet – 15 april 1858, sida 3

stru, sedan hennes bröder aflidit utan arfvingar. Hm! jaha, visserligen. Genom mitt giftermål med Mabel Herbert har det blifvit mitt. Ingenting kan vara tydligare. Det kan så tyckas, mr Hastings, anmärkte hans gäst; ,men en klok man kan aldrig vära nog försigtig. Ett tvifvel har nyligen uppstått inom mig, huruvida min aflidne, högtärade klient, mrs Hastings far, hade rättighet att sålunda disponera öfver sin förmögenhet. Huru?, Huruvida icke, fortfor talaren med lägre röst, ett fideikommissbref från sir Gilbert Herberts dagar ännu finnes qvar, hvarigenom Crowshalls gods ovilkorligen endast är ärftligt på manliga linien, Hans enka, samma fru som bortdref sin mans älskarinna och barn, har, säges det, fördolt det. Och är det väl möjligt, sade Roderick, hvars uppmärksamhet blifvit på det högsta väckt, att ni kan tro det? En man med er erfarenhet och verldskännedom! Nej, om ett sådant dokument verkligen funnits, har säkerligen lady Herbert förstört det. Det finnes endast en nu lefvande person, sade juristen, -som kan upplysa om den sas ken.n Och det är? Hennes sondotter Mabel, er maka, svarade hans gäst. Hon var hennes gunstling och tillbragte, som jag med visshet vet, ofta hela dagar med henne i arkivet, der alla originalhandlingar och vigtiga papper, som sedan urminnes tider tillhört Herbertska ätten, TOrvaras. Arkivet upprepade hans åhörare förvånad; jag har aldrig hört talas om ett dylikt rum. Hvar är det? Här, på Crowshall.