Aftonbladet – 15 april 1858, sida 3

En blick på juridiska fakultetens IUpsala förhållande till dess vetenskap och lärjangar. Länge har från mun till mun en dof klagan öfver denna fakultet förnummits, men aldrig har denna klagan varit så allmän som under de senaste åren. Mindre af egen drift än till följd af enträgna uppmaningar hafva vi fattat vårt beslut att, i hvad på oss. ankommer, söka upplyfta en flik af den slöja, som aflägsenheten af kontrollfriheten utbredt öfver akademiska förhållanden, sålunda afgömmande dem för oftentlighetens ick. Den, som vill i Upsala aflägga juridisk examen, möter redan vid sitt första steg på den akademiska banan en svår stötesten, de så kallade kollegierna. Dessa digra manuskripter, hvilkas afskrifvande kostar honom antingen en dyrbar tid eller en dryg ekonomisk uppoffring, måste han genast förskaffa sig. Deras innehåll är ioke svårfattligare än att hvarje med förstånd begåfvad menniska lätteligen kan på egen hand begripa och lära sig dem; men det är icke nog att begripa och kunna dem, detta måste äfven, hvad de af dem beträftar, som falla inom professorerna O:s och L:s verksamhetssfer, hafva skett med tillhjelp af dessa herrar sjelfve, hvilka för denna handräckning täckas mottaga ett arfvode af trettio riksdaler riksmynt hvardera. Invändningen, att anlitandet af denna deras hjelp är frivilligt, betyder mindre än intet; då faktum är att ingen, icke ens den i ekonomiskt afseende minst lyckligt lottade, dristar att såsom tentandus träda inför deras ögon utan att förut hafva skattat till detta missbruk af en makt, på hvars godtyckliga utöfvande vi vilja lemna äfven ett annat exempel. Bland prof, som skola undergås af den som önskar taga den så kallade hofrättsexamen, är äfven en juridisk skrifning, hvilket prof, som aflägges å konsistorium och består i besvarande och utläggning af en bland några af fakulteten framstälda frågor, icke gerna kan lyckligen bestås af den, som ej hunnit så långt i sina studier att han är färdig börja tentera. De tider, då tillfälle till undergående af detta prof beredes den studerande, äro helt och hållet obestämda, beroende endast af fakultetens godtfinnande, stundom två, stundom blott en gång om året. Lägg härtill, att de, som ej undergått detta prof, nekas att tentera, under det att likväl inträffat, att undantag i detta afseende gjorts för en eller annan, och man skall lätteligen inse hvilket menligt inflytande ett dylikt be