Aftonbladet – 15 april 1858, sida 3

— sade riddaren — hvad: sexton starka armar förmå. Sitt af hästarne så hjelpas vi åt — — sid. 48() Hvem svarar mig för — återtog Bengt — att ni ej ären lögnare, då ni åberopen konungens vilja. Helt säkert ären I röfvärö — — sid: 62 () Ack ädle herrar! — svarade Bengt med en ton, den han sökte göra så sorgsen som möjligt. — ni kunnen ej föreställa eder, hur djupt det smär star mig att på detta sätt nödgas behandla mina aktade gäster. Men hvad vill ni välj atts — — samma sida och början af sid. 63() — Ja, mine herrar, jag tror det, ty ni äro ju adelsmän. a— Adelsmän? hvad vill det säga? — Jo, ser ni -— jag släpper er ej härifrån, innan ni ngifvit mig — — — — Jag är säker på att j ej skolen bryta edert ord, ty — — — — för ännu större säkerhets skull, skall jag låta er aflägga ed vid krucifixet, en ed, som, etter hvad ni vet, enadast — — I skolen (skriftsvenska), ni äro (intetdera hvarken skrifteller talsvenska) och ser ni, ni vet (talsvenska). På några få rader hela skalan! 2:dra Afdelningen sid. 27. Derpå sade han, i det han vände sig till de båda männen: — Följ mig! sid. 150. () 7ror ni då, ni fördömda messhakar, att ni ostraffadt kunnen — —? 3:dje Afdelningen sid. 25.() ... begriper ni icke, att ni då åter skall mista det gods, hvårefter ni äro så snikna? ...n sid. 61.() — Gören eder pligt och försäkren ,eder om dessa personer... Göra de motstånd, så sbind deras händer... : sid. 62() Rören dem om ni vågar! röt han — — — — ett steg till och j ären dödens .... Allt detta är exempel tägna ur samtal i den ifrägavarande romanen, der naturen, lätt förklarligt, mest trängt sig fram; men se här äfven ett exempel ur den fortlöpande berättelsen: Första afdelningen sid: 180: Midt under denna exalterade stämning afbröts fru Ingrids himmelska syner — Äfven ur hans versifierade Minnen från Gripskolm ha ett exempel kommit mig till mötes i en af de citationer, som signaturen: Anders Petter, i sin lekande artikel i Aftonbladet den 10:de Mars, änförde ur nämde arbete. Jag jemförde naturligtvis stället med urskriften, se här: Minnen från Gripsholm 1:sta delen sid. 25 (). Så Alya med hennes glöd, j dunkla drömmar, Som mina tankar stundom än förströ, Och lemnen, ty — —v ; Så vida icke hr B. menar att det var tankarna som brukade förströ drömmarna ? Hr Herman Bjursten är dock ej den enda, som nyttjar talspråkets former i tryck. Jag har ej allenast från diverse förf:s dramer, lustspel. och romaner antecknat exempel i mängd, utan äfven från böcker, i hvilka dialog-formen alls ej förekommer; ja t. o. m. från officiela reglementen! Från de mera ephemera tryckpressens alster skulle äfven hvimlande exempel kunna anföras. Jag vill likväl blott anföra några prof, och endast från de sista tiderna, på hur Svenska Tidningen i hemlighet arbetar på att, så småningom, införa denna samma förändring, Hvilken den — diplomatiskt nog! — offentligt bekämpar : Den 26 Nov. 1857 2:dra sid. 1:sta spalt. () Till Castries-viken kommo de tre gånger, blokerade första gången en rysk eskader, fann andra gången stället öfvergifvet; men den tredje — — Svenska Tidningen den 8 Mars 1858 2:dra sid. 2:dra feuilletons-spalten s— om ni (plauralt) vill, så skall jag — — — men så skrik då, fördömda menniskor!, Denna samma nummer af Sv. Tidn. af den 8 Mars, innehöll äfven Ernst Ludvigs bittra språkartikel, riktad mot begägnandet af dessa samma talspråksformer! Den 13 Febr. () i en annons, undertecknad: Banco Discont, Direktionen, hvilken likalydande stod att läsa, en hel tid bortåt, i nästan hvarje nummer af både Svenska Tidningen och andra tidn. — — dels att ränta och provision, som enligt rikets ständers beslut, förskottsvis afdragas, tills vidare kommer att utgöra nid procent, — — Sv. Tidn. den 20 Mars 2:dra sid, 2:dra spalt. Således håller Aftonbladets uppgifter icke heller dervidlag streck. 4:de sid. 3:dje spalt. () Kasten med förakt ifrån Eder de begge orden Ni och Di, hvilka först sedan svenskheten betydligt gifvit med sig, skall upphöra att vara — — Den 29 Mars 8:dje sid. l:sta feuilletonsspalten: — — Jar ni varit i någon tvist med hvarandra — — 0 8. V. 0. S. V. Jag vidfogår icke några reflexioner — de gör sig sjelfva! Jag begagnar blott tillfället, att, såväl till hr H. Bjursten, som till Svenska Tidningen, hembära min tacksamhet för det ätt de sålunda — i tysthet — änge arbetat för denna såmma id, för hvilken jag nu offentligt uppträdt! Rv K.