Aftonbladet – 13 april 1858, sida 2

Article Image
— Från Upsala skrifves den 10 April: Det svåra ovädret under första dagarne i denna vecka har försvårat alla kommunikationer både inom och utom staden. Ännu i onsdags fortfor blåsten, äfvensom något snö föll. Först med torsdagen antog väderleken en blidare fysionomi och i går var en herrlig solskensdag. -Diligenserna, som-gå mellan Stockholm-och Upsala, äro emellertid ännu insnöade vid Gustafsberg, och man vet ej när de ånyo kunna sättas i gång. Under tidenvafgår i dillgensens ställe ett antal mindre slädar, Kvarmed härstädes gjordes början i förgår, och i går ankom en dylik karavan hit ifrån Stockholm, medförande de. föregående dagarnes post och tidningar. — Sökande till lediga borgmästaretjensten i Sundsvall äro: auditören t; f. borgmästaren i Gefle M. Ahlgren, länsnotarien E. J. Wikander, tullfiskalen C. Antell samt v. häradshöfdingarne Carl Barthelson, Carl Fr. Abenius och Pehr Arnander. Borgmästarevalet är utsatt att ega rum den 24 dennes kl 11 f. m. — Sedan besvär blifvit anförda öfver Strengnäs konsistorii beslut, hvarigenom Mörkö pastorat (patr. 3 kl.) blifvit till:ansökande kungjordt på den grund, att tvist om eganderätten till Hörningsholms egendom, hvarmed jus patronatus i Mörkö är förenad, uppstått och ännu icke är slutligen afgjord; så ar Kongl. Maj:t anbefalt konsistorium att tills vidare inställa alla åtgärder för berörde pastorats återbesättande. ? — Kommerskollegium har meddelat franske undersåtarne Eugene Grenet och Alexis Vavin patent onder 8 års tid för en ny af dem uppfunnen elektrisk stapel. — En fyr med stadigt sken af naturlig färg kommer, enligt kommerskollegii tillkännagifvande, att uppföras vid Hinder i Nordsjön: — Elektriska telegrafbyrån härstädes tillkännagifver, ätt telegrammer till Amerika, som i behörig tid anlända till Liverpool, fortskaffas från denna stad till Newyork med ångbåtarne Le Kangaroo, och Arabia, som afgå från Liverpool, den förra den 14, kl. 10, och den senare den 17 dennes, kl. 9 förmiddagen. — På vestra stambanan hafva under Mars månad forslats 4575 skeppund gods, motsvarande en inkomst af 3633: 72 rmt, samt: 4972 Passagerare, som i afgift för biljetter erlagt tillsammans 5289: 70 rmt. -Hela inkomsten under månaden har således utgjort 8923 rdr 42 öre rmt. — Enligt en till samtlige Segementen och kårer ankommen generalorder, har K. M:t förordnat att hädanefter skola anställas 9 i stället för 6 Korporaler pr sqvadron å kavalleriet, och 12 i stället för 8 korporaler pr kompani å infanteriregementen, hvaraf de 6 å sistnämde regementen skola vara ordinarie och de 6 vicekorporaler. Af de förre skola tvenne, för visad skicklighet och nit i-tjensten, tilldelas ett utmärkelsetecken,. bestående af en silfvertofs att bära å porte dpån. Dejsa korporaler skola benämnas distinktionskorporaler. — Den af konsul H. A. Benckert till Luleå rådhusrätt ingifna stat upptager tillgångar: rmt rdr 404,282: 97, hvaruti ingå osäkra fordringar 9050: 45 och remitterade vexlar sterl. 4386; skulder: rmt rdr 335,990: 56, hvaruti ingå förluster 49,955: 46 samt trasserade vexlar sterl. 6876. — Efter vunnet burskap;har i. dag inför handelsoch ekonomikollegium borgareed blifvit aflagd af sjökaptenen P. Mattsson, fiskköperiidkaren J. Nordström, skräddaremästaren Ö. R. Löwstedt samt skomakaremästarne J. Svensson och L. O. Westberg. — Vid assistanskontoret ha ifrån och med den 6 till och med den 12 dennes utgifvits 3264 lån med 24,171 rdr 50 öre, och inbetalts 1890 lån med 15,622 rdr 50 öre rmt. .-—L Upsala universitet. Professor Carlson har inkommit till akademiska konsistoriet med förklaring, att hån ej kan emottaga rektoratet för nästa år, på grund af hans ännu svaga helsa och den honom för dess vårdande beviljade tjenstledighet, hvarföre nytt s:xk. rektorsval lärer komma att hållas. (Ups.-P.) Lunds universitet.: Man läser i Lunds Weckoblad: Vi meddela efterstående, oss på begäran benäget lemnade uppgifter rörande gången af den utländska färd, som på egen bekostnad gjorts af en i dessa dagar återkommen lofvande ung vetenskapsman, docenten i astronomien vid härvararfde universitet Astolf Mozart Möller. Hr M. hade till syfte att i Frankrikes huvudstad under dervarande berömde lärare genomgå en kurs i de matematiska vetenskaperna, reste i början af Nov. 1850 från, Lund och anlände öfver Brissel till Paris i, medio;af. nämde månad. I Paris vistades han nära 9 månader, d. v. s. ett helt föreläsningsår, studerande på Sorbonne och GCollege de France fysik och experimentakmekanik under Delaunay, rationell mekanik under Puiseur, experimentalfysik under Desprez, Dessains och: Becquerel, matematisk fysik under Lamb, Mätåmatisk analys under Cauchy, Liouville och Duhamel,. astronomi under Serret o. s. v. För öfrigt deltög hån i åtskilliga af de matematiska och fysiska vetenskapernas praktiska tillämpningar. Dessutom sysselsatte han sig med musikens och specielt orgelspelniegens studium. Efter läsårets slut vid universitetet! i Paris begaf han sig tillbaka till Bräössel, derifrån till. Antwerpen och sedan till Holland för att praktiskt studera mekanikens tillämpning på industrien, och besökte hufvudsakligast Amsterdam, Rotterdam, Haag, Leyden, Utrecht, Haarlem, å hvilket sistnämde ställe han tog kännedom om de maskiner, med, hvilka Häarlemersjön utpumpades; dessutom, var han här i tillfälle att inhemta närmare kunskap om Europas bästa orgel. Han återkom till. Lund i Juli förlidet år. Sedan hr M. varit hemma några månaders tid, begaf han sig ånyo i Nov. 1857 från Lund, besökte närmäåre observatorierna i Altöta deh Hamburg j reste sedermera till Bonn och derifrån för andra gången till Paris för att inträda i-Ecolesedes mines och vidare utbilda sig i matematik och fysik. Dennagång stannade: han nära fyrd månader i Paris och tesökte vid hemresan Göttingen, der hanyrönte särdeles välvilja af den -berömde fysikern, professor Wilh. Weber. S som något mindre vanligt må, nämnas att han en dag i sistl. Februari anmodades, att bevista en orgelbesigtning i eglise S:t Vincent de, Faule i Paris, för att jemte andra musici-och fysiei afgifva sitt omdöme. Orgeln var arbetad af Frankrik:s. förnämste orgelbyggare Cavaills-Coll, i Paris. Exäminatorerna vöro: Ambroise Thomas, ledamotaf institutet; Batiste, professor vid Conservatoire de musique:och-organist i glise S:t Eustache; Dirand, örgelspelare; Cavallo, organist i S:t Vincent de Paule; Lissajo:s, professor i fysik, och M. Sedan mekanik och stämmor blifvit granskade, profspelades orgeln af Batiste, Durand, Cavallo och M., som. äfven undertecknade det afoifna approbations-dokumentet.

13 april 1858, sida 2

Thumbnail