Aftonbladet – 12 april 1858, sida 3

skar särskilt norskt konsulatväsen, skall ök: sig utomordentligt. UTRIHESN. Vi bafva bekommit tidningar från Londor af den 4, Paris, Brissel och Berlin af den 5 Hamburg af den 6 samt Köpenhamn af den 7 dennes. I dag ingången finsk post medförde tidningar från Helsingfors af den 3 och frår Åbo af den 6 dennes. FINLAND. Genom kejserlig kungörelse af den 10 Februari har allt hvad uti masmästareoch hammarsmedsordningarne af den 26 Juni 1766 stadgas om inrättning af embete, åldermän. mästareeller lärobref och embetslåda, blifvit för framtiden till kraft och verkan upphäfdt. Vid ett möte den 13 Mars i Helsi gfors beslöt studentkåren att företaga uppbyggandet af ett studenthus, sedan nödiga medel dertill blifvit anskaffade. En komit valdes för at uppgöra ett förslag, hvari äfven möjligheten och sättet för medels sammanbringande angifvas, samt att sedan ombesörja verkställandet af företaget. Professorn i civillagfarenhet och romersk rätt vid universitetet i Helsingfors, W. G. Lagus, har, såsom emeritus, erhållit afsked. DANMARK. En eldsvåda har hotat Kristiansborgs slott. Tidningarne anse faran ha varit stor för den händelse den icke blifvit i tid upptäckt. Elden började denna gång i närheten af kungens rum, på samma sätt som vid den stora branden, hvaraf minnet ännu lefver bland folket och bidrog dertill att man nu gick raskt till släckningsarbetet. FRANKRIKE. På senare tiden hafva de utländska tidningarne mycket sysselsatt sig med engelsmännens ockupation af ön Perim. Det var Patrie som först bragte diskussionen härom i sång, ock sedermera har Presse innehållit innu häftigare angrepp mot England. De franska tidningarne fråga, om parisertraktaten, som garanterar Turkiets integritet, skall gälla för alla stater utom för England, om denna makt skall få fortfara att efter eget godtycke, och utan att göra afseende på folkrätten, herrska på ha ven, samt om Frankrike betryggat Turkiet mot Ryssland, för att England skall sätta sig i besittning af en ö, som sätter, det i tillfälle att bestämma öfver Suezkanalens öde och sannolikt skall befästa dess herravälde såsom handlande nation. Franska reseringen har sedermera förbjudit tidningarne att sysselsätta sig med denna fråga, och man vill deraf sluta till att underhandlingar rörande ön Perims utrymmande äro i gång. Ett annat ämne hafva tidningarne af egen drift afhållit sig från att vidröra, nemligen ett högst märkligt räknefel, som lagstiftande kåren uppdagat i den af finansministern, hr Magne, framlagda budgeten, hvilken d rigenom visar ett öfverskott i stället för brist. Engelska tidningen Economist berättar, att ir Magne icke lät förbrylla sig, då kejsaren efterskickade honom för att erhålla närmare ipplysningar; ministern förklarade helt enkelt att han visste, det kejsaren önskade ett öfverskott i budgeten, och ministern inrättade således sin budget derefter. Economist uppsifver den uppdagade bristen till 100,000,000 rances. Det är ingenting ovanligt i Frankriken, tillägger tidningen, att budgeter uppliktas, ty man betedde sig på samma sätt unler Ludvig Filips tid oaktadt då en mer eler mindre oberoende deputeradekammare :anns, som kunde kontrollera beräkningarne. on och annan tror, att Frankrikes finanser ör närvarande icke äro i stort bättre skick in Lamartines. Märkvärdigt nog får man samtidigt underrättelser om ökade utgifter och nya besparingar. Sålunda skall kejsaren för år hafva instält lägret vid Chålons, hvarisenom 18,000,000 fr. inbesparas, d. v. s.en tiondedel af hvad kejsaren äskat af lagstifande kåren till försköningar i Paris; men i ir skola 100.000 man uppbådas till armen, under det att endast 80.000 man utskrefvos le föregående åren, och för flottan utgifvas vetydliga summor. Kejsaren har tecknat sig för 10.000 francs till förmån för Lamartine, prins Jeröme, som nu är iterstäld från sin sjukdom, 1000 fr. och general Espinasse 500 fr., men den stora allmänheten tyckes ej vara angelägen att betala sin store skalds skulder, och man anser det lerföre sannolikt, att lagstiftande kåren skall omma att under formen af en nationalbelöning gifva en anvisning på den förut medagna statskassan, för att godtgöra Lamartines säldenärer. En annan subskription har deremot haft betydligt större framgång, nemligen den till förmån för Orsinis barn, hvartill. de Paris bosatte italienarne lära lemna synnerigen frikostiga bidrag. Kejsarens lifvakt, hundramannagardet, har nu blifvit reorganiserad. -Medlemmarne af densamma hade förut underofficers rang, uppburo 1200 francs aflöning samt hade hvar och en sin stalldräng. Numera äro de simpla ryttare, hafva blott 1000 francs i sold och få sjelfve sköta sina hästar. De flesta af de fordna medlemmarne söka sig nu andra beattningar,och vakanserna fyllas ur regementena.