Aftonbladet – 10 april 1858, sida 2

le, i ståndspersonsklassen: öfverstelöjtnanten OC. Stål ch advokatfiskalen T. A. Billbergh; i de handlandes. lass: grosshandlaren F. Schartavw, och i embetenas:; dass: bryggaren H. E. Askergren och tapetseraren: 0. M. Smidt. — Det under innevarande års seglationstid. ör Falsterboref bestämda fyrfartyg har den-7 i denna nånad blifvit förtöjdt å utsedd station vid förenämda ref, äfvensom fyringen med de å fyrfartyget. vefintliga lysningsapparater om aftonen samma dag sagit sin början. — Kommerskollegium har i officiel väg erhållit del af utfärdade kungörelser, angående: cn fyr med stadigt hvitt sken på West point å vestra änlan af ön Anticosti vid inloppet till nordvestra arnen af S:t Lawrence-viken; en fyr med likaledes staligt hvitt sken på Point Amour eller sydöstra ändan if Forteau bay å kusten af Labrador, Belle-Isle-sunlet; ett provisoriskt utlagdt fyrskepp i S:t Ives bay på kusten af Cornwall; och äro dessa kungörelser för lem, som önska deraf taga kännedom, att tillgå uppå anmälan hos kollegii registrator. — Kommerskollegium har meddelat arki.ekten P. J. Ekman patent under tio års tid en af honom uppfunnen maskin för planriktning och släthyfling af bjelkar, bräder m. m. Nekrolog. Vi meddela utur Posttidningen för i går följande teckning af den nyss hädangångna skådespelerskan m:ll Lindmarks lefnad och konstnärsbana: Aktrisen Anna Charlotta Lindmark, som sistlidne onsdag begrafdes på Johannis kyrkogård, var en rikt utrustad konstnärsnatur, hvars bana alltför tidigt afbröts om man räknar antalet af år, men sent om man räknar efter plågornas och bekymrens mängd. Hon föddes i Stockholm den 18 Oktober 1819. Fadern, som varit hattmakare, kom på obestånd och familjen befann sig i mycket torftig. belägenhet. Derutaf troligen i första rummet anledningen, hvarföre vi redan år 1826 finna den späda flickan vid den lilla barnteatern i Humlegården, som då förestods af hr A. Selinder. M:ll Högqvist utgjorde då den förnämsta af hr Selinders elever; men en. och annan teatervän torde erinra sig, att den lilla näpna. och sylfidiska Charlotta Lindmark icke desto mindre: väckte mycket uppseende Hösten 1827 öfvergafhr Selinder Humlegården och öppnade den för våra barndomsminnen så kära teatern vid Oxtorget. Här fick Charlotta Lindmark tillfälle att visa, det hon egde ovanliga anlag äfven för det dramatiska. Hon uppträdde i dramen Testamentet och applåderades mycket och rättvist för sitt naiva spel. Då barnteatern 1828 upplöstes, engagerades m:ll Lindmark: jemta flera andra vid Kongl. teaterns balettskola. Hon utmärkte sig genast i flera baletter, särdeles i Kärleken och Gracerna, och då hr Selinder blef balettmästare, fick hon plats såsom premierdansös.. Under dennes skickliga ledning gjorde hon hastiga. framsteg i Terpsichores ansträngande konst, och ha-de, att döma efter hennes uppträdande i baletterna. Alfhild eller den sönderbrutna lyran, Dansvurmenp,, Festen för nya egendomsherrn m. fl., blifvit entalang af f rsta ordningen, om icke ett svårt bröstlidande, som redan då började visa sig, gjort det. omöjligt för henne att fortgå på denna bana. Med en redan grundlagd, obotlig bröstsjukdom och: lidande af gikt, ådragen på den kalla och dragiga. Kongl. scenen, afgick hon från Kongl. teatern 1839. Hon engagerade sig derefter hos hr Torsslow, som då spelade på Djurgårdsteatern om sommaren, men under vintern mellan 1841 och 42 gaf spektakler i f.d. Kirsteinska huset. Här skördade m:ll L. i åtskilliga pjeser, Emelies hjertklappning,, En alden från landet m. fl., många och rättvisa triumfer, och de, som icke anade den dolda mask, hvilken tärde på hennes lifs innersta fibrer och som hon förstod att dölja med beundransvärd själsstyrka, förutspådde henne en lysande framtid. Också engagerades hon som dramatisk aktris vid Kongl. teatern 1843. Hennes tid der blef likväl ganska kort, af hvad skäl känna vi icke, och 1844 följde hon med hr Fr-drik Deland till Fin-land. Med hjertlighet och vä vilja emottagen öfver-allt der hon visade sig, utgjorde vistandet i Finland ett bland hennes käraste minnen, vid hvilket hon under senare år gerna dröjde. Slutligen år 1845 tog hon engagement vid Mindre teatern, som då stod under hr Torsslows ledning, och qvarstannade der till sin död, långfredagen den 2 April i år. Charlotte Lindmark passadz icke för tragiska roleraf högre och starkare art; hon var dertill för vek. och kanske för känslig. Men uti den borgerliga dramen, då det gälde att framställa en makas och moers känslor och alla de skiftsznde rörelserna inom ett qvinnohjerta — der var m:ll Lindmark verkligt stor, och hade i innerlig uppfattning och förmåga att, återgifva dessa sensationer få sina likar. Att utam tillgjordhet gråta på scenen — ett skär, hvarpå de: flesta skådespelerskors rykte gjort skeppsbrott — var för henne ingen konst, ty hon tänkte och lef2e helt och hållet för den person hon skulle föreställa, och sökte aldrig att framhålla sin egen personlighet på rolens bekostnad. I detta såsom i flera afseenden förtjenar hon ihågkommas. Lätt emottaglig för intryck, entusiastisk för det sköna i hvad form det än uppenbarade sig, var hon utan all långsam beräkning ett ögonblickets barn, och hon bibeh-ll äfven genom. hela lifvet barndomens friska känslor. Äfven för den högre komedien lämpade hon sig väl genom sin säkra takt och sitt behagliga sätt att röra sig på scenen. Samma orsak, som afbröt hennes dansösbana, eller hennes svaga bröst, hindrade henne att, fastän utrustad med ovanliga musikaliska anslag, blifva en utmärkt vådevillsångerska. Hon utgjorde emellertid en prydnad för vår scen, och det skall alltid med tacksamhet erkännas af dem som minnas henne. De sista åren af sitt lif kämpade m:ll Lindmark med tilltagande kroppsplågor. Det var icke ovanligt att hon efter sin sorti från scenen nedsjönk sanslös: på första lediga stol, och Mindre teaterns förre läkare doktor Palmgren förklarade för en gåta, att hon. kunde lefva och spela. Bland de stycken, i hvilka m:ll Lindmark uppträdde med mera framstående roler, må nämnas: Marie. Jeanne, Markisinnan Villette, Inez, Spanjorer och Portugiser, Farbrodern Rein, Krämerskan Bertha, Urdur, Angelique Duval, -Den Proskriberade oeh Narcisse Rameau. Den sista rol hon spelte var på den extrarecett som hr Stjernström medgaf henne i pjesen Fanchon, der hon likväl hade endast några ord att säga. L. — vr — — Svenska Tidningen söker i går aftou ånyo göra troligt, att hennes yttrande förliden lördag i fråga om teaterdirektörsutnämningen icke innebär något återtagande af det klander, som förut i samma tidning förekommit rörande denna utnämning. Tidningens språk och manår ha emellertid i denna NgrEENNSE IEA (NNE RUNAR AS RR RARI