Aftonbladet – 3 april 1858, sida 6

anleda farliga följder; och jag har förklarat såsom . högst angeläget, att hvarje sjukgymnastik, der föreståndaren icke eger medicinska kunskaper, måtte ställas under läkares tillsyn (såsom ock händelsen är t.ex. med sjukgymnastikanstalterna i Preussen och. Bayern). För att befrämja denna nödvändiga sak, har jag sedan ett år tillbaka hållit föredrag öfver medikalgymnastik och ortopedi för de i hufvudstaden studerande läkarne, på det att de framdeles, hvar i sin stad, må kunna hafva ett vaksamt öga på den gymnastiska sjukvården, hvilken numera, sedan sjukgymnastiken börjat anlitas såsom ett hjelpmedel vid temligen invecklade sjukdomsformers behandling, icke titan vådor Kan lemnas ensamt i händer på våra gymnaster, hur skicklige de för öfrigt må vara i sin sak. Att detta mitt företag väckt mycken förbittring hos mitt motparti, kan man se af den ofta omnämda artikeln i Ställningar och Förhållanden. Men vidare. Jag har vågat förkasta de Branfingska rörelserna för snedheter, och i stället anlita sådana, som enligt min öfvertygelse bättre öfverensstämma med dessa ofärdigheters bildningsorsaker och. natur; jag har helt öppet förklarat att, vid svårare snedheter, ingen gymnastikmetod förmår ensam åstadkomma på långt när ett så godt resultat, som man kan vinna genom föreningen af gymnastik och mekaniska medel 3); jag har vågat på trycket utgifva en kritik öfver gymnastikens terminologi, med bifogande af ett utkast till ett fullständigare system för kroppsställningarnes benämnande än det af hr B. antagna; jag har med afseende på vissa excentriciteter hos några gymnaster, såsom t. ex. den, att för patienter, som lida af yrsel, föreskrifva att lukta på kallt vatten, den att sätta bleksotspatienter på låg diet, eller den att vilja bestämma rörelseapplikationen efter de Reichenbachska idderna om en hittills okänd kraft, som påstås genomgå universåm, djur, menniskor, sol och måne, och är benämd Odkraften — flera andra besynnerligheter att förtiga — jag har, säger jag, oförbehållsamt låtit förstå, att vill man förderfva den svenska siukgymnastiken 4) och göra den ohjelpligt fallen inför all vetenskaplig bildning — då. skall man handla så som man gjort, och, som det heter i en tysk journal: störta den enkla sjukgymnastiken i en afgrund af förvirring. — Må detta tills vidare få vara nog såsom svar på hr B:s påstående, att jag varit nog artig att taga till godo af ett och ånnat nytt som han djerfts att, utan doktorshatt och diplom, på den medicinska kunskapsvägen framlägga. Om hr Branting kallar detta ett sträfyande af mig att undergrätva centralinstitutet, så begår han häruti, liksom i mycket, annat, ett stort misstag; tygymnastiska centralinstitutet och några ihr B:s tid uppkomna förvillelser inom sjukgymnastiken äro tvenne mycket olika saker. Rätteligen borde han i stället anse dessa mina tillgöranden såsom tydliga bevis på en uppriktig afsigt att i min ringa mån söka rädda vår medikalgymnastik från en missriktning, som i hög grad måste skada dess framtid och dess annars välförtjenta anseende. Är det alldeles omöjligt för hr B. att fatta, det en 1) De flera försök, som anstälts med friska personer, hafva, öfver hufvud taget, visat, att den retning, som en verkstäld rörelse framkallar i ett organ, denna retningen, eller en nära lika, förnimbar i en sjuklig organism, häfves af samma rörelse, som hos den friska framkallade det patiska tillståndet. Redan förut har denna grundsats uttalats af den nyare medicinska skolan (d. v:s. homeopaternas!) hvilken derpå stödt hela sin lärobygnad:den mekaniska eller gymnastiska medicinen lägger densamma till grund för rörelseverkningarnes, pröfning (gymnastiktal af professor Branting 1849). 2) Hvilket jag redan sett tillräckligt konstateradt genom fakta (bedröfliga nog, och dem jag skall draga fram, om man så önskar). : 3) Denna åsigt, som för öfrigt icke är ny, har man i några tyska skrifter efter mig citerat och: framhållit :emot den ensidiga gymnastiska skolan, som i ortopedien aldrig vill höra-talas om något annat medel än gymnastik, 4) I Tyskland har densamma, just till följd af dylika svärmerier, redan börjat komma -i misskredit; NReer ra en vågar han de största summor, och, antingen bankiren med sin lilla slef kastar :guldet till honom eller tager det ifrån honom, -förändrar ban icke en. mins Synbarligen har det vilda sällskapet en skygg ,vördnad. för honom, under det att han behandlar. det med kall öfverlägsenhet; men skulle någon stundom pröfva på. att nedbryta den: mur, han har upprest omkring :sig, då är den: skarpa blick, hvarmed Walfred en sekund fixerar den dristige, tillräcklig att hastigt visa honom. till-: baka inom de behöriga skrankorna. Sällan.svarar han på deras råa. skämt; blott när talet faller på qvinnor och : qvinnotrohet, far: ett hånleende öfver hans ansigte, och några ord undfalla honom, hvilka : kasta: ett förfärligt ljussken öfver afgrundsdjupeti hans själ. Midt under. denna scen — midt i denna samling visar sig Clothilda, som en ljusets engel bland mörkrets andar... Med. outtröttligt trofast spanande har hon ändtligen funnit: Walfreds vi stelseort — hon för honom ut: derifrån ; allt förklaras, och den fullständigaste ! försoning eger rum. -Men just som allt är ordnadt till bröllopet; visar sig ett nytt oöfvervinne-ligt hinder. af den sorgligaste art. ; Det är då: också orimligt så många olyckor som ska träffa de stackars menniskorna sade Thomas, Ja visst, svarade Christian och fortfor derpå: Walfred blir, så fort han kom tillbaka till sitt fädernesland, mottagen med allmän glädje. Till och med regeringen :erkänner hans höga värde och skyndar att tillbjuda honom en öfverdomares vigtiga post, den han bekläder med lika djup insigt som sträng rättvisa. Men just från detta håll träffar slaget honom. Glothildas far, den gamle v. Y.,har länge varit missnöjd med den dåvarande styrelsen, och. blir invecklad-i en sammansvärjning, som går ut på att utnämna: furstens brorson till medregent. Jammansvärjninge uppdagas, och fastän. utomordentligt mycI-ot. fald Till: UTSäkt för den manile vv vo ora