Aftonbladet – 3 april 1858, sida 5

visadt till att söka hos publiken upprätthålla sitt anseende företrädesvis genom — finansiella öfversigter, utarbetade med en ovanligare sakkännedom, samt genom variationen i sina -följetonger. . Journal des Debats? har fortfarande till sitt stöd Jules Janin å ena sidan och några akademiska magnificenser å den ahdra, men spelar numera: snarast blott den menandes rol, dervid den söker häfdandet af sin gamla värdighet framför allt i en — imponerande tystnad (en tystnad, hvilken vi för öfrigt nyligen sett bringa hr Granier de Cassagnac till ett ytterst ondt humör). Om redan dessa, såsom händelsen obestridligen är, mnumera utöfva ett högligen begränsadt politiskt inflytande, gäller detta i ännu högre grad om sådana andra organer, hvilka antingen (såsom t. ex. Estafette) sjelfva nöja sig med en underordnad rang, eller (såsom Univers?) representera. vissa specialiteter mer och mindre vid sidan om : den egentliga: politiken. Spectateur? (deri Guizot i sista tiden ansågs ha sitt finger) har nyligen blifvit genom ett regeringsedikt: tillintetgjord. : Hvad skall jag säga om Gazette de France?? också en specialitet, ett fraktionsblad, men i hög grad förbleknadt! Hvad om alla dessa småtidrsngar hvilka lefva af att vara roliga och vid godt humör, men knappast längre veta hvar de skola finna: ett skämt, som ej kan misstänkas, en ordlek, som ej kan å högsta ort missförstås? Jag förbigår här naturligtvis de särskilta tidningar, hvilka, såsom t. ex.:Droit, Gazette des. Tribunaux?, alldeles icke äro politiska, äfvensom jag icke uppehåller mig vid den del af den: periodiska pressen, hvilken utgöres af veckoblad och revyer.; Jag vill till slut endast hafva med: afseende på. dessa sistnämda i förbigående anmärkt det förhållande, att äfven denna mera: solida och satta publicistiska. litteratur ingalunda förblifvit oberörd af tidens allmänna tryck; och det är i detta afseende en märklig omständighet nog, att sjelfva ?Revue des deux mondes?, fordom betraktad som en typ för det sansade, försigtiga, opartiska?, att icke säga det doktrinärt pedantiska, i den sista tiden uppnåttäran att blifva ansedd-som farlig? för de rådande högre afsigterna, som uttryck för en viss jemförelsevis nog vågad: sjeltständighet, ja till och med för ett universitariskt fronderi, emot hvilket ?Revue Contemporaine?, såsom regeringens oktröjerade organ bländ revyerna har all möda att servera ett för den allmänna välfärden behöfligt motgift och utfinna medlen till ett verksamt öskadliggörande. Till den grad förändra sig tiderna. Densaf Presse issinstid åvägabragta :reformen: med afseende på tidningarnes abonnementspris shar -utider! alla de senare öden; den franska jourhalistiken .genomgått, varit nästan det enda som sbestått, och hr Girardin hair af detta — för öfrigt, opartiskt taladt, ej blott af åf detta — en! beståndande förtjenst om hela publicistiska utvecklingen i Frankrike: Efter 1848, då tidningsstämpeln genast afskaffades; blef priset för de franska tidningarne i.öfverensstämmelse dermed för en tidrännw ytterligare nedsatt; sedan timbremn åter: blifvit pålagd pressen, har man måst taga detta steg tillbaka och ändå litet till — detta varoundgängligt — men i medeltalär för närvarande priset för de dagliga pariserbladen dock endast föga öfver 50 francs. Presse sjelf har nödgats gå upp till 52 francs, hvilket numera är minimum; den: aristokratiska Gazette de France tar. 58, Univers, 60, men. det urgamla : priset :80 vågar ingen längre: på: Och nu, i det vi sluta denna historiska öfversigt, uttänjom oss icke: genom några öfverflödiga reflexioner utöfver den naturliga gränsen för ett anspråkslöst. referat; men tillåtom oss en oförgriplig fråga! Vi hafva sett den franska pressen. från en obetyälig början plötsligt under: den första revolutiohen utveckla sig till. en politisk makt af första ordningen; vi hafva sett denna dess makt under det första kejaredömet kringbunden med jernband, länk-om foten; munkaflad, internerad inom det cum : gratia et privilegiop tillåtnas trånga terräng; vi hafva.settdenicke destomindre träda ånyo upp med-oförminskad lifaktighet, med ny spänstighet; nya omätliga resurser; vi hafva sett den göra 1830 års re volution och år. 1848 med:emn ytterligare fördubblad: styrka och mångsidighet. gripa in i hela det franska statsmaskineriet; vi hafva lärt känna den som-egande skaplynnet af en näturkraft, af ett element, som; visserligen tidtals kunnat .med:könstiga medel stäfjas och återhållas, men som åtminstone hittills alltid tagit efteråt sin skada igen och utbredt sitt inflytandemed; ökad, elasticitet. Vi hafva åter för: oss en-af. dessa: tidpunkter; ; då dess: existens synes nästan: tillintetgjörd och desa styrkas! senor tyckas afskurna; det är odisputabelt att en politisk. press, sådan som, fanns i Frankrike: upder, vi välja endast åren efter restaurationen, icke för ögonblicket der finnes till; manadiskuterar ej längre, man fylleT sitt blad med anekdotiska blandningar, OPatriex har just nyligen med: en dylik stående ajåelning gifvit föredömet för hurd ett dagblad nu för tiden bör . i. Frankrike organisera sig); man eger ej. att :veta Hägot ens om hvad, der