Aftonbladet – 3 april 1858, sida 5

Här ville Christian vederqvicka sig med ett par.drag ur sin pipa, men då han såg. på Thomas att denne lägåde sig till att göra nyg anmärkningar, lät han pipan slockna och Tä ste utan uppehåll vidare. Walfred och Olothilda älska hvarandra; om de också ej ännu vexlat tröhetstöften så karl saken dem emellan ändå anses såsoni afgjord. Men då träder plötsligt en ånnah oförklarlig ung man fram på skådeplatsen. Han visar ett varmt intresse för Clothilda, och hon å sin sida visar ömhet och ängstån för honom. Fåstän Walfreds höga själ svårligen kan fatta misstänka till sin Clothilda, så kastar dock detta förhållande en skugga öfver hans lycka. Det leende, sor OClothilda på senare tiden förmådde framlocka kring deannärs sån manpressade läpparne, försvinner, och snart är han åter den dura Walfred. Änsköntläsaren visserligen bör hållas i spänd okunnighet om hvem den andre unge mans nen är, vill jag dock på förhand underrätta er derom, att det är Clothildas bror; som en tid bortåt nödgats hålla sig gömd i anledning af politiska sammansvärjningar, uti hvilka han deltagit i Tyskland, — men som för öfrigt haft det ädlaste syftemål. Ändtligen är allt numerå ordnadt, så att han fritt kan återtaga sitt nåmn och sinställs ning: han meddelar detta åt Clothildd) sin enda förtrogna; i sin glädje omfanihå de båda syskonen hvarandra. Men i såm må ögonblick öppnas dörren och, obemärkt af. dem begge, ser Walfred deras omfarining. Dä va då underligt, att han skulle kömma in just precist i det ögonblicket, anmärkte Thomas. : Jan, svarade Christian kort, så der! går det alltid. Bleks ocH med ett bittert leende,, foörtför hän derpå, betraktar Walfred demen minut; derpå drar han sig tillbaka och stänger dör ren sakta efter sig. Han ilar hem, tar något guld och några vexlar på sig, och en timmå senare är ban ombord på ett åbgfartyg; sön förer honöm till aflägsnå främmande länder