Aftonbladet – 1 april 1858, sida 3

sg hatva det storsta kapitalet: TF NN UTRIKES. Vid middagstiden erhöllo vi tidningar från London, Paris, Brässel och Berlin af den 26 samt Hamburg af den 27 Mars i FRANKRIKE. De halfofficiella bladen påstå, att Persigny endast af personliga motiver afgått från sin post i London, enär han, såsom Palmerston uppriktigt tillgifven, fann sig i en grannlaga ställning till lord Derby. Med anledning af Pelissiers utnämning erinras huruledes Soult representerade Frankrike vid Victorias kröning, och att kejsaren icke kunde gifva cn större hyllning åt alliansen än då han i London låter representera sig genom samtidens största milit ra illustration. La Presse, är icke aldeles så fredlig. Enligt detta blad representerar Pelissier de båda makternas styrkas eller i nödfall det isolerade Frankrikes makt, om man vill åvägabringa dess isolering. Straffkolonien i Lambessa i Algerien lärer vara så öfverfyld, att .de misstänkta som nu deporteras, måste törsändas till andra orter. En ny broschyr af, såsom det säges, oflicielt ursprung, utkommer i dessa dagar i Paris. ENGLAND. Enligt hvad förut på telegrafväg är bekant framlade Disraeli den 26 Mars 1 underhuset den af honom förut utlofvade nya billen angående förändrad organisat on af ostndiska regeringen... Förslaget går hufvudsakligen ut på att ersätta ostndiska kompaniet genom ett kollegium, bestående af en minister, en vice president och adertonråder. Af de sistnämde skola 9 utnämnas af kronan, 4 af de ostindiska fondsinnehafvarne och 5 af parlamentsvalmännen i London, Liverpool, Manchester, . Glasgow och Belfast. Bisittarne erhålla icke veto, måste känna de ostindiska förhållandena och innehafva sitt embete iscx år. I afseende på embetsmannautnämningsrätten förblir vid hvad som nu eger rum. Lord Ellenborough har i öfverhuset tillsännagilvit, att han privatim gifvit ostindiska kompaniets direktörer del al den ostindiska billen. Kompaniet sjelft vore, till följd af det votum underhuset afgifvit, attsbetrakta såsom icke mera till, Denna uppfattning klandrades tock af grefve Granville och äfven af lord Derby. — Roebucks motion, om afskaffande af lordlöjtnantsembetet i Irland, blifvit af underhuset förkastad med 243 röster mot 116. — Med anledning af framställningar i underhuset rörande passväsendet i Frankrike — tramställningar, som gifvit Times anledning att pådet skarpaste gissla passväsendet och visa det helt och hållet illusoriska uti de fördelar man anser sig deraf hemta — ha regeringens ledamöter förklarat, att som detta vore en Frankrikes inre angelägenhet, kunde engelska regeringen dervid intet åtgöra. Palmerston, som äfven tog till ordet under debatten, förklarade sin åsigt vara, att hela passväsendet vore en inrättning, som endast tjenade till att sätta oskyldiga resande i förlägenhet och att deremot bereda dem, som hysa dåliga afsigter, ett medel att dölja sina planer, Sjelf hade lorden under restaurationen varit nära att bli arresterad i Frankrike derföre att hans pass icke var viseradt sedan han landsteg i Havre, men Orsini hade, med ett af engelska. utrikesministeren utfärdadt pass på namnet Allsop, icke blott inkommit i Frankrike, utan äfven der kunnat uppehålla sig i flera veckor för att bringa till verkställighet sitt anslag mot kejsarens lif. En betydlig omflyttning kommer att ega rum bland Englands diplomatiska agenter i utlandet. Hittillsvarande legationssekreteraren i Berlin, hr Loftus, erhåller sändebudsposten i Wien; hittillsvarande sändebudet i Hannover, hr Crampton, förflyttas till Petersburg; hittillsvarande sändebudet i Köpenbamn, hr Buchanan, går till Madrid; legationssekreteraren i Wien, hr Elliot, erhåller sändebud:posten i Köpenhamn och legationssekreteraren i Paris, hr Howard, sändebudsposten i-Flörens. Times har en ganska försonlig artikel med anledning af marskalk Pelissiers utnämning till. fransk. ambassadör. i London. Artikeln slutar . med den förklaring, att alla af en främmande makt. på ett hofsamt sätt framstälda förnuftiga önskningar vinha hos engelska folket allt det afseende de förtjena, och att meddelanden gjorda i.en. sådan anda skola cöna mersframgång än tvetydiga noter och hotande tal. ; jr Pe — —— vem mmmmr——EER 5