Aftonbladet – 20 mars 1858, sida 4

BLANDADE ÄMNEN. Den amerikanske hästtämjaren. Den affranke kejsaren till granskning af mr Rareys hästtämjningsmetod utsedda komite, bestående af general Fleury, mr Mackenzie Grieves och andra med hästens iatur förtrogna personer, har nu slutat sina undersökningar. I ändamål att sätta Rareys konst på ett strängt prof, köpte man en fyraårig häst, som var sänd för sin våldsamhet och att ursinnigt sparka vakut vid minsta tecken till försök att pålägga hoaom sadel. Efter fyra dagars tid gick denna häst så väl under sadel som man någonsin kunde önska, ch man kunde klatscha med en piska framför hans ögon och slå på trumma bakom honom utan att han visade ringaste tecken till fruktan. Resultaterna af de flerfaldiga försöken, särdeles det nu omnämda, ha af komiten förklarats vara fullt tillfredsställande, hvarföre berättelsen härom till kejsaren måste blifva högst gynsam för Rarey. Helt nyligen gjordes ett nytt försök med en hingst, som var till den grad obändig och vild, att man redan beslutit döda honom, och 300 medlemmar af jockeyklubben, utom en mängd andra personer, hade församlat sig för att se hvad Rarey kunde förmå öfver honom. Hästen framleddes, försedd med kapson, af två karlar; Rarey förde honom in i ett stall och band honom vid en spilta; en timma derefter kom han ut, sittande på hans rygg. Ehuru hästen alltid förut bitit efter benen på den som red honom, förhöll han sig nu fullkomligt stilla; och fastän förut blotta åsynen af en smällpiska försatte honom i raseri, emottog han nu en klatsch med lika undergifvenhet som den bäst inkörda häst. Ledamöterna af jockeyklubben blefvo vid åsynen häraf högst förvånade och utbrusto i högljudda bifallsrop, hvarefter de samlade sig kring Rarey för att komplimentera honom. Sedan mr Grieves lemnat åskådarne en skildring af den ifrågavarande hästens lynne öch vanor, bifölls Rareys begäran att få behålla djuret under tre dagar, efter hvilken tid det skulle vara lika sedigt som den sedigaste fruntimmershäst. Mr Rarey bar för afsigt att lära ut sin konst åt femhundra personer, i fall hvar och en vill teckna sig för en guing. I England hafva, förutom en mängd andra notabiliteter, äfven prins Albert, hertigen af Wellington, lord Palmerston m: fl. ;redan tecknat sina namn; och utan tvifveliskal Rarey i Frankrike få listan full; — bio sl