Aftonbladet – 13 mars 1858, sida 2

derföre att krafterna fattades, eller rösten svek, eller ryggen böjdes af år eller sjukdom, utan medan kroppen ännu är frisk, medan hjertat klappar fullt, medan snillet ämnu är redo. Vi beklaga denna förlust, och vi tro, att Danz marks diktare och hela folket beklaga den medoss. När en konung kallas bort, kan folket väl sörja, men det tröstar sig med att konungen är död, lefve konungen! Men när ett stort geni öfvergifver den nation, ibland och för hvilken det har lefvat och arbetat, då uppstår en tomhet, som måhända först efter ärtionden eller århundraden, måhända aldrig, åter . uppfylles.