Aftonbladet – 4 mars 1858, sida 3

54, som tillstyrkte rättighet för församlingarnas kyrkoråd att sända ombud till prestmöte för deltagande i behandlingen af sådana mål, hvilka. ej presters pet enskilt angå, uppträdde först domprosten Bring med den förklaring, att bärigenom skulle prestmöteå förvandlas till stiftskyrkomöten, hvilken förändring fordrade en förävåring af lagarne om prestmöten, hvilka nu icke afse biläggande af religionsstridigheter utan endast presternas öfning istudier och emaltning och således rörer dem enskilt, hvakade afslag. Många hördes deri instämma. wnder fann väl att föremålen för prestfverläggningar röra hela församlingen, men det icke vara förenligt med prestmötens ändamål, att lekmän skulle deroti deltaga. Prost Landgren ansåg deremot den af utskottet föreslagna vägen böra beträdas. I en tid, då otro och sekterism bortrycka allt flere af kyrkans medlemmar och en förut sällspord fientlighet både emot kyrka och presterskap utvecklar sig, vore det oklokt h orådligt att bibehå det hittills följda isoleringssystemet. Fråga icke om hvad prestmöten fordom varit, utan hvad de i vår tid böra vara för att motsvara ans behof och bidraga till det kristliga lifvets utveckling, hvadan han tillstyrkte bifall till förslaget. Doktor Sandberg och kyrkoherden deck instämde såväl med motionären biskop rck som uti prosten Landgrens nu afgifna ytirande. Domprosten åter visade, att förslaget vore oförenligt med vi Författning, sådan den historiskt utvecklat sig. nål för prestmöten äro blott lärdomsöfningar och pastorala rådplägningar, men icke att utöfva någon inflytelse på de religiösa rörelserna inom församlingen; och att införa ett synodalelement i våra prestmöten skulle icke minska utan öka söndringarne. Talaren yrkade afslag. Kyr koherden Otterström anmärkte svårigheten att kunna skilja hvilka mål vid ett prestmöte skulle anses ilt angå presterskapet; men trodde det icke vara farligt att på det föreslagna sättet lemna tillträde åt lekmän, och tillstyrkte bifall. Betänkandet blef af presteståndet afslaget. Statsutskottets memorialer n:is 285, 286 och 287, tillkännagifvande den redan bekanta utgången af åtskilliga voteringar i förstärkt statsutskott, lades till handlingarne. Statsoch ekonomiutskottets memorial n:r 59, med anmälan om ståndens beslut angående en revision af stadgarne för pensionsväsendet, godkändes; men emot n:r 69, tillstyrkande att serafimerordensgillets uppfostringshjelp, omkring 12,000 rdr, skulle fördelas emellan samtlige länen efter deras folkmängd, dock så, att Eristianstads län deraf skulle erhålla 1000 rdr och Malmöhus län 3000 rdr, uppträdde prosten Holmberg I ganska skarpt, upprepande sitt förra påstående att I Skåne på något hittills outredt sätt förlorat den betydliga hospitalshjelp, som ensamt tillhörde denna provins, och förebrådde utskottet, som icke på ett helt års tid mäktat åstadkomma denna utredning: yrkade afslag på utskottets fördelning till dess en sådan utredning blir verkstäld. Kyrkoherden Schönbeck instämde. Prosten Landgren kunde icke inse att kronotionden, som utgick från Skåne såsom hospitalshjelp, nödvändigt af sådan orsak skulle ensamt tillhöra samma provins; om någon orätt vederfarits Skåne, borde derom väckas anspråk i laga ordning, hvilket iagalunda hindrades deraf att medlen tills vidare fördelades på länen efter deras folkmängd, hvilken fördelningsgrund talaren ansåg vara den riktigaste och tillstyrkte bifall, hvaruti äfven doktor Sandberg instämde Doktor Björkman afstyrkte bifall på helt andra grunder än prosten Holmberg; ansåg Skåne icke kunna hafva några vidare anspråk, men ville att medlen skulle fördelas på församlingarne. Genom votering afslogs betänkandet med 20 Nej emot 8 Ja, som biföllo detsamma. N:r 61,med anmälan om 3:ne stånds beslut, lades till handlingarhe. Likaså statsoch lagutskottets memorial n:r 62. N:r 63, afstyrkande motioner om ingående till statsverket af allt örbrutet gods, alla böter m. m., bifölls utan diskussion. Bankooch lagutskottets memorial n:r-7, innehållande 2:ne voteringspropositioner om privatbankslagen angående vilkoren för solidarisk bolagsmans utträdande ur bolaget och sedelutgifningsrättens begränsning inom hela eller blott ?,, af. grundfonden. Domprosten Bring ansåg ået oriktigt att uppställa särskilta voteringspropositioner öfver särskilta S, utan voteringen borde ske öfver de båda skiljaktiga lagförslagen i sin helhet, och presteståndets mening äfven deruti upptagas. Men såsom nu frågan blifvit behandlad, ville han ej. motsätta sigbifall; Prosten Ljunggren instämde. Riksarkivarien Nordström ansåg presteståndets förra beslut, att utan pröfning afslå förslaget till ny privatbankslag, icke vara grundlagsenligt och således icke heller nu böra komma under omröstning. Men i afseende på 21 , hvarigenom frågan, om privatbankssedel skulle af bolaget inlösas med förmånsrätt, antogs vara förfallen, yrkade riksarbivarien på återremiss med föreläggande för utskottet att deröfver uppställa voteringsproposition på samma sätt som skett vid 7 angående bolagsmans utträdande, emedan förhållandet med behandlingen af dessa SS vore enahanda. : Doktor Sandberg yttrade sig i samma syftning och åberopade sin vid betänkandet fogade reservation. Professor Carlson ansåg det mindre lämpligt, att ståndet, som förut ogillat hela privatbanksförslaget, nu skulle framtvinga till votering en särskilt del deraf, och ville derföre bifalla. Genom votering beslutades med 13 röster emot 12 återremiss i öfverensstämmelse med riksarkivarien Nordströms yrkande. De båda voteringspropositionerna godkändes. Lagutskottets memorial n:r 87, tillkännagifvande utgången af voteringen i förstärkt lagutskott angående kyrkomötens motionsrätt, lades till handlingarne, och expeditionsutskottets hemställan att kongl. bibliotekarien -Arfvidsson skulle 14 dagar efter riksdagen hafva tillsyn öfver tryckningen af bihangen till ståndens protokoller, biföllos utan diskussion. — Ståndet åtskildes klockan half 9. Borgareståndet. Statsutskottets memorialer n:ris 282, om de i regeringsformens 63 föreskrifna kreditivsummor, och 284, med förslag till riksgäldskontorets reglemente, godkändes: Lagoch ekonomiutskottets betänkande mn:r 54, om ändring i vissa delar af kongl. förordningarne om kyrkoråd och om prestmöte, godkändes, sedan hr Henschen uttalat sin öfvertygelse, att det föreslagna komme att medföra liten eller ingen praktisk verkan, och hr Lallerstedt yttrat en alldeles motsatt åsigt, eller att -prestmötena genom lekmäns deltagande skulle komma att sysselsätta sig mera med församlingens och religiösa angelägenheter, hvilka hittills helt knapphändigt behandlats, då tiden till det mesta upptagits af onyttiga disputationsakter samt öfverläggningar om presterskapets enskilta angelägenheter. Samma utskotts betänkande n:r 55, afstyrkande förslag om förlikningskomitters nedsättande m. m., förekom derpå. Hr Henschen hoppades, att detta förslag skulle komma att röna framgång, ju större insigten derom blefve, och då man klart funne, att den imridicska rättvisan endast vara formel rättvisa