Aftonbladet – 4 mars 1858, sida 3

På norra kusten af Afrika hade emellertid Fatimidernas dynasti uppstått. Abu Tummim eller El Moöz sände Goher el Kaid attintaga Egypten. Efter väl förrättadt uppdrag anlade Goher år 969 e. Ch. det nuvarande Kairo, som han benämde Masr el Kåhirahn, det segerrika Masr, och hvilket namn af euroeerna förvrängts till Kairo. Fyra år senare anlände El Moöz sjelf från Tunis ) och tog sin boning i den nya staden, som sålunda blef hufvudstad för Egypten, i stället för Foståt, hvars namn ändrades till Masr el Attikha, det gamla Masr,, europeernas gamla Kairop. Under El Moöz grundlades El Azhar och dess åldriga högskola. Under en tid af tvåhundra år styrde Fatimiderna. Egypten. Mot slutet af denna period, då dynastien genom inre intriger befann sig 1 upplösningstillstånd, lyckades det frankerna under Amalric, konung af Jerusalem, att framtränga ända till Kairo. En del af staden brändes af araberna sjelfva och frankerna måste draga sig tillbaka omkring år 1171 e. Chr. Gynnad af Fatimidernas inbördes stridigheter : och Abbasiden Nur e Dins död, bemäktigade sig E1 Melek Jussuf Salåh e din, den första af Eyobiternas dynasti, väldet öfver Egypten. Jussuf Salåh e Din är den i korstågens historia ryktbare Salåddin, den ridderlige Saracenen, som kämpade mot kejsar Frerik I Barbarossa, Philip August af Frankrike och EnglandsRichard Lejonhjerta. För att skydda Kairo mot anfall af korsfararne, omgaf han staden med en fästningsmur af sten, i stället för den gamla bristfälliga muren af tegel. Tälins palats och moske på Kalat el Kebsch samt den deromkring bygda stadsdelen förenades med det öfriga Kairo. Härigenom erhöll staden sin nuvarande form och utsträckning. Inseende den lyckliga begenheten af den sydost Om staden från Mokaltam framskjutande klippan för uppförandet af ett fäste, som på en gång kunde beskydda ) Egentligen från Käravån, nära Tunis.