Aftonbladet – 4 mars 1858, sida 3

DAGENS PLENA. RBidderskapet ooh Adeln. Efter verkstäld protokollsjustering föredrogs sammansatta bankooch lågutskottets memorial n:r 7, med: förslag till sammanjemkning i fråga om:lagstiftning för enskilta banker, dervid grefve Sparre förordade antagandet af den inbjudning, som af utskottet blifvit gjord, att ståndet måtte biträda borgareoch bondeståndens beslut i fråga om lydelsen af 14 , som afser, att bankbolag må få utgifva sedlar motsvarande bankens hela grundfond. Hr Bjerta ansåg ståndet böra vidblifva sitt förra beslut, som innefattade, att sedelemissionen borde inskränkas till 75 96, hvarigenom frågan skulle komma under omröstning i förstärkt utskott. Inbjudningen antogs, och blef memorialet i sin helhet godkändt. Statsutskottets utlåtande n:r 288, afstyrkande Ola Månssons motion, angående medels anvisande till odlingslån åt enskilta personer, gillades, hvarefter lagutskottets memorial n:r 87, angående verkstäld omröstning om stiftande af lag rörande allmänt kyrkomöte, lades, jemte flere memorialer om utgången af omröstningar i olika utskott, till händlingarne. Prostoständet. Efter verkstäld justering af protokoller, protokollsutdrag, underdåniga skrifvelser m.m. föredrogs statsutskottets utlåtande n:o 288, afstyrkande väckt motion om anvisande af en fond af 200,000 rår rmt på riksgäldskontoret till odlingslån åt mindre jordegare. Doktor Sandberg ansåg att man icke blott borde understödja de stora odlingsföretagen och destora penningeförvaltande verken, utan äfven mindre näringsidkare och jordbrukare; hvilket vore af lika stor vigt, emedan de många små bäckarne bildade den stora strömmen, hvadan han ville ogilla betänkandet och bifalla motionen eller den dervid fogade reservatioaen, som inskränkte fonden till 120,000 rdr sådan den förut varit i banken; men trodde dock att nu vid rikdagens slut ingenting kunde vinnas. Prosten Tolmberg försvarade utskottets afslag och yrkade bifall, hvilket ock blef ståndets beslut. Sedermera föredrogs ståndets enskilta lagafdelgående t den Heliga Nattvardens e st än den i församlingen tjenstgörande samt att äfven i vissa fall medgifva begagnandet af gamla handboken. Biop Fahlerantz, som väckt motion om en sådan skrifvelse, fann den vara af lagafdelningen väl motiverad och biföll densamma, Doktor Sandberg förekom det sorgligt att ståndet ansåg denna skrifvelse vara nödvändig: Om ett utlåtande uti detta vigtiga imne från högvörd. ståndet skulle afgå, syntes det böra innehålla några ytterligare föreskrifter och försigtighetsmått vid meddelandet af ifrågavarande tillåtelse, men ingalunda någon protest eller något afstyrkande af nådigt bifall till ständernas beslut. En skrifvelse uti sistnämde syftning skulle betraktas såsom en obenägenhet hos presteståndet att på fridens och försonlighetens väg försöka stilla den närvarande gidens andeliga ord och. söndringslust, hvilket syntes balaren beklagansvärdt, hvadan han icke kunde gilla en sådan åtgärd. Ständernas aflåtna skrifvelse innehåller utförligt de bevekande skälen, som föranledt stt beslut, genom hvars antagande större söndringar ch svårare brytningar möjligen skulle kunna undvias och förekommas. Prosten Sönden förklarade; att, ;bnru han föreslagit en underdånig skrifvelse ansående den förändrade organisationen af domkapiten, kunde han likväl ingalunda godkänna den nu öreslagna uti andra långt vigtigare och ömtåligare imnen, utan ville i detta afseende instämma uti de if doktor Sandberg yttrade åsigter, I samma syfting talade prosten Emanuelsson. Kyrkoherden Otteröm ville icke yttra sig om sjelfva saken; men ang det olämpligt och icke rätt väl förenligt med ett onstitutionelt samhällsskick) att ett enskilt stånd inör tronen protesterar emot trenne: medstånd, hvilkas ammanstämmande beslut efter våra grundlagar är SENARE ENVIS VUNNA REINE ENA ANS TRONEN AROS