Aftonbladet – 4 mars 1858, sida 2

Mark! tillade hon, han med sin obetänksamma, intrycktagande natur och onda. böjelser, som fallit i sådana händer! Roderick skall upplifva förderfvets gnista hos honom, till dess den bryter ut i en allt förtärande eld — och jag kan endast se på och beklaga framstegen af det onda, lika mycket ur stånd att varna, som att förekomma det. Med denna tanke sökte hon slå bort dessa föreställningar. Förgäfves! Oaktadt svårigheten, ja, faran af ett sådant företag, grubblade hon på åtskilliga utvägar att varna baroneten. Hade hon vetat huru i alla afsecenden värdig lärjungen var sin mästare, kunde hon sparat sig denna omtanke. Natten, eller rättare sagdt morgonen, blef sömnlös för Dick. Den hänryckning, hvari han blifvit försatt genom Marions närvaro och lyckliga leenden, viss som hon var om sin fars samtycke till deras förening, förbyttes i djup nedslagenhet, då han blef ensam, och han erfor dessa dystra aningar, hvilka genom någon oförklarlig makt i vår natur föregå olyckan. . Har skall neka mig sitt samtycke — förkasta, förakta mig tänkte han ångestfullt, kanhända misstänka mig för låghet och otacksamhet. Ack, om han kunde läsa i mitt hjertal Den ädle bankiren hade läst deri. och kännedomen deraf hade rört honom djupt, utan att kunna rubba hans beslut. : På vanlig timme infann sig Dick på konitoret, Hans ordentlighet, och den redliga öngr han visat att göra sig förtjent af sin väli görares goda tanke om honom, genom att injhemta kännedom om affärerna, hade tillvunnit konom kassören, m:r. Quills välvilja, — en gentleman, som ingen, under de sista fyratio åren, sett komma eller gå en minut före eller