Aftonbladet – 27 februari 1858, sida 3

Biskop Amierstedi fruktadö, ätt om detina rättighet helt och hållet borttoges, skulle hvarje husbonde icke j:! sin tjenst antaga andra än de isitt slag ällra bästa, och derigenom ; skulle mången dräng eller piga, som eljest kunnat erhålla tjerst hos en rättskaffens husbonde -och derigenom blifvit förbättrad och, vand till ordning och arbetsamhet, nu blifva tjenstlös och derigenom öfvergå till lösdrifveriets förderfliga ställning, hvilket skulle blifva högst förderfligt för samhället; hvadan talaren icke ville att denna rättighet skulle helt och hållet afskaffas: Efter diskussioriens slut anstäldes votering, hvarigenom med 19 Ja AG utskottets förslag med rättighet att deruti göra de föreslagne förändringarne emot 9 Nej, som helt och hållet ville äfslå detsamma. Sedermera uppstod fråga om förändringarne, hvarvid först enhälligt beslutades att 14 kap. 5 4 handelsbalken, hvarest stadgas att tjenstehjon skall rättas med :måttelig husaga, äfven skulle upphäfvas. Riksarkivarien Nordström yrkade ytterligare: att all rättighet till -husagas meddelande åt tjenstehjon skulle upphöra, men då under diskussionen blifvit yttradt att om den undantagsvis skulle bibehållas i åfseende på yngre tjenare, borde åldern nedflyttas för mankön ifrån 18 till 16 år och för qvinkön från 16 till 15, måste det afgöras hvilkendera af dessa meningar skulle blifva kontrapropositon, och genom votering antogs dertill den senare meningen med 18 röster emot 7, som voro för den förra. — Slutligen verkstäldes hufvudvoteringen, som så utföll, att utskottets förslag bifölls oförändradt med 14 Ja emot 11 Nej, som ville att åldern för detjenare, som voro underkastade husaga, icke skulle vara högre än 16 år för mankön och 15 år för qvinkön. Ståndet åtskildes kl. !, 10. Borgareständet. Statssamt ekonomiutskottets utlåtande n:o 53, afstyrkande väckta motioner, angående förändrad organisation af Sverges lanåtoch sjöförsvar, föredrogs. Hr Falhem klandrade attutskottet kommit till detta resultat, och önskade att hr Stjernsvärds förslag måtte af ståndet godkännas. Hr Björck beklagade likaledes det slut hvartill utskottet kommit, samt sökte i ett längre anförande visa behofvet och nyttan af en förändrad organisation af landtförsvaret i likhet med hvad hr Stjernsvärd föreslagit. Hr Lallerstedt beklagade att denna frågas behandling blifvit uppskjuten till riksdagens sista timma. Faltaren ville icke på indelningsverkets: ruiner grunda en ny armåorginasation, utan ansåg att med den indelta armens bibehållande såsom stam, landtförsvaret i öfrigt borde grundas på folkbeväpning, uppförd på sätt hr Mannerskantz föreslagit. Då talaren likväl icke fann lämpligt att ständerna nu uttala sig för det ena eller andra systemet, yrkade Han att ståndet måtte besluta en underd. skrifvelse om nedsätcande af en komite för utarbetande af en fullständig plan till försvarsverkets organiserande. Hr Stolpe ingick i ett vidlyftigt försvar för indel aingsverket, samt yrkade bifall till betänkandet. Hrr Henschen och Tauson yrkade bifall. Sedan hr Björck bestämt sitt yrkande dertill, att n komitå af sakkunnige personer måtte nedsättas ör att till nästa riksdag utarbeta en fullständig plan ör försvarsverket, lämpad efter landets tillgångar och behof, anstäldes votering emellan detta förslag och utskottets, hvilket senare segrade med. 25 röster mot 12. Derefter godkändes statsoch bankoutskottets betänkanden n:is 56 och 57; bankoutskottets betänkanden n:is 81—84 samt lagutskottets utlåtande n:r 52, angående husagan, med det tillägg, af hr Hasselrot föreslaget, att 14 kap. 15 handelsbalken äfven yore upphäfd, hvarom inbjudning beslöts till medstånden att sig deri förena. Bondeständet. Till ledamöter i förstärkt lagutskott valdes Anders Jansson från Westmanland, Anders Persson från Örebro, v. talmannen Anders Andersson, Johan Persson, Josef Holm, Johannes Holm, Cederskog, Anders Eriksson från Södermanland, Anders Eriksson från Elfsborg, Lars Gustaf Andersson, Nils Persson, Bergström, Nils Nilsson, Lagergren, Ödman, Mätts Persson, Johannes Larsson, Mallmin, Knutsson, Johan Petter Andersson, Erik Andersson, Erik Larsson, Glad. Måns Persson, Erik Christenson,: Jöns Persson, och till suppleanter: Amders Jonsson, Hedström, Per Nilsson, Ola Månsson, Anders Gudmundsson, Olof Olsson från Slängserud. Statsutskottets. utlåtande n:o 270; angående löneförbättring å riksgäldskontorets tjenstemannapersonal och vaktbetjening, förekom derefter. Vice talmanaen yrkade antagandet af herr Bildts reservation, hvaremot Hedström, Mengel m. fl. och ståndet med dem biföllo betänkandet med undantag deraf att lönerne för sekreteraren och kommissarierna nedsattes från 5000 till 4500 rdr rmt. Utan diskussion biföllos derefter statsutskottets memorial n:o 271—278; bankoutskottets n:o 81—84; DAGENS PLENA. Prosteståndet, Efter justering af åtskilliga protokollsutdrag föredrogos lagutskottets. betänkanden n:r 82, afstyrkande förändring af kongl. förordningen den 4 Maj 1855, angående handelsböcker och handelsräkningar; mn:r 33, afstyrkande särskilta åtgärder för befordrande af skyndsamhet i lagskipningen; n:r: 84, afstyrkande nya reskrifter i afseende på utmätningsauktion af fastighet, deri inteckning för undantag är meddelad, och n:r 85, afstyrkande särskild föreskrift om :skyllighet för egare af hund under viss tid hålla den bunden; äfvensom sammansatta lagoch ekonomiutskottets betänkande n:r 48, afstyrkande förändring i förordningen af den 20 Jan, 1824, om ersättning för utrifning af vattenverk; n:r 49, afstyrkande förslaget om kungörelsers uppläsande på sockenstämma; r 50, afstyrkande förändring i nu gällande stadsanden om böter och viten för åverkan, och n:r 51, fstyrkande förslaget att telegrafdepescher skulle i vissa fall förklaras vara lika gällande som skriftligen afgifne, biföllos alla utandiskäössion. Några 5 i cleri comitialis cirkulär, nemligen om celigionsfrihetsfrågans behandling och afgörande samt om förändringarne i afseende på elementarläroverken och revision af den nya skolstadgan, upplästes och sodkändes. Borgareståndet. Lagutskottets betänkanden n:ris 81—85 samt lagoch ekonomiutskottets betänkanden n:ris 48—51 godkändes. Derefter förehades ståndets enskilta ärenlen. Föredrag angående religionsfriheten aft. P. Trottet:() Låtom oss anmärka, att hvar och en svensk bör ller kan ega ett Nytt Testamente, hvars läsning