Aftonbladet – 24 februari 1858, sida 2

. 2:o Kostnaderne för folkskoleväsendets ordnande och upprätthållande bestridas, såvidt de genom allnän lag för detta ändamål tillförsäkrade inkomster icke dertill förslå, utaf medel, som af stadens invåare på allmän rådstuga anvisas, i likhet med omkostnaderne för stadens fattigvård. 3:0 För att öfver stadens folkskoleväsende hafva ögsta vppsigten och i afseende derpå utöfva all den makt, som gällande författningar gifva församling och dess skolstyrelse; tillsättes en allmän folkskolestyrelse, som utgöres af stadens pastorer samt minst sju på allmän rådstuga valde medlemmar: 4:0 Allmänna folkskolestyfelsen eger att använda folkundervisningen anslagna medel till behöfliga olors upprättande och vidmakthållande, samt dermed beslägtade ändamål, tillsätta och i laga ordning afskeda lärare och andra, som med folkskoleväsendet hafva någon befattning, äfvensom att, i afseende på enskilta skolor inom stadens område, utöfva den makt, som kongl. stadgan angående fölkundervisningen särskilt i 12 lemnar församling öcK dess skolstyrelse; 5:0 Allmänna folkskolestyrelsen vare skyldig att, i enlighet med af konsistorium godkändt reglemente, använda alla de medel, som enligt föregående stå len till buds, för att genom skolväsendets planmässiga och ändamålsenliga anordning bereda en god Jkundervisning, personligen utöfva en vaksam uppsigt öfver allmänna och enskilta skolor, ansvara för inkomsternas riktiga användande, till revisorerne afiemna berättelse öfver folkskoleväsendet för året, samt I 5 till stadens invånare på allmän rådstuga i god tidl! inkomma med uppgift om behöfliga medel för det derpå följande året och med förslag till skolstyrelsens medlemmar för samma år. 6:0 Skolstyrelsen eger att mot passande arfvode antaga en skolinspektor, som i första rummet verkställer skolstyrelsens beslut och till densamma inkommer med förslag till behöfliga åtgärderg vidtagande; och bör skolstyrelsen vid inspektors tillsättanle uteslutande afse nit, sakkännedom och lärareförmåga. 7:o Staden och dess område indelas af skolstyrelsen i smärre distrikter eller rotar. För hvarje rote utses af skolstyrelsen en tillsyningsman; hvars: ålig zande blifver att noggrant tillse, det alla barn inom roten erhålla undervisning i allmänna läroanstalter, i enskilta, af skolstyrelsen) godkända skolor, eller i hemmen. 8:0 Vid samma tillfälle, då val sker af skolstyrelsens medlemmar för kommande året, utses af stadens nvånare tre revisorer för granskning af samma års -äkenskaper och förvaltning. Då denna granskning ir verkstäld, afgifves berättelse derom till magistraten, hvarefter stadens invånare på allmän rådstuga besluta om decharge åt förflutna årets skolstyrelse. 9:0 Fylda sextio år eller innehafvande af tre kommunala befattningar vare skäl till befrielse från ledamotskap i allmänna skolstyrelsen, äfvensom från befattning såsom tillsyningsman eller revisor. Läsaren finner, att detta är så godt som identiskt samma förslag, som för tre eller fyra år sedan uppgjordes för Stockholm af dertill utsedde komiterade och hvilket, efter att hafva godkänts så väl på sockenstämmorna som i sockenstämmonämdenr, med förord af öfverståthållareembetet ingick till departementet. Såsom man torde erinra sig, blef förslaget derifrån remitteradt till stadskonsistorii utlåtande, hvilket senare; när det efter mycket lång. betänketid inkom, var afstyrkande. Vi sökte då i flera artiklar visa haltlösheten af de skäl konsistorium anfört för sitt vägrande, ej mindre än den skefva och felaktiga uppfattning af hela saken, likasom af sjelfva förslaget, hvartill det konsistoriella utlåtandet gjort sig skyldigt; och det visar sig nu äfven med tillfredsställelse, att konsistorium i Göteborg ingalunda delat Stockholms stads konsistorii åsigter i detta hänseende, utan helt och hållet gillat det nu för Göteborg faststälda förslaget, hvilket i alla väsentliga delar var modelleradt efter det stockholmska. Man kan icke annat än förundra sig öfver det företräde, som departementet i detta fall gifvit Göteborg framför Stockholm, då det förra samhället fått sin angelägenhet afgjord redan efter några få månader, under det hufvudstaden måst vänta i åratal och ännu är T väntande. Att det uppgjorda förslaget emelllertid skall komma att fastställas — motsatsen Har egentligen aldrig bordt kunna sättas i fråga — måste numera anses såsom alldeles gifvet. Förhållandena äro fullkomligt enahända, endast med den skilnad att hufvudIstaden i ännu högre grad, än Göteborg, är i Tbehof af den föreslagna reorganisationen. Båda förslagen äro ock alldeles öfverensstämmande, det göteborgska till och med, efter hvad vi med säkerhet tro oss veta, just uppgjordt efter det stockholmska. En olikhet är, att både högsta civila myndigheten och konsistorium i Göteborg tillstyrkt förslagets antagande för denna stad, under det deremot i Stockholm den civila. myndigheten tillstyrkt, men konsistorium afstyrkt dess antagande. Då det väl är omöjligt att antaga att konsistorium i Göteborg, med den fromme biskop Björck i spetsen, skulle hafva i denna fråga försummat att bevaka religionens fordringar, så kan väl svårligen ur denna synpunkt fästas den ringaste vigt vid Stockholms stads konsistorii i hierarkisk anda afgifna yttrande; och lika litet lära, ur kommunal synpunkt, konsistorii åsigter kunna anses ega någon auktoritet vid sidan af sockenstämmornag, sockenstämmonämdens och öfverståthållareembetets enstämmiga votum. Vi önska och hoppas således att de hemliga orsaker, som hittills föranledt dröjsmålet med fastställelsen af det stockholmska förslaget, snart måtte upphöra, så att hufvudstaden på allvar finge taga ihop med den både i andligt och industrielt hänseende så ytterst .maktpåliggande angelägenheten att ordna sin folkundervisning så, att den kan medföra all den nytta som dermed åsyftas. Eget är det emellertid att Göteborg nu kan sägas både i fråga om lekamligt och andligt ljus — gaslysning och folkundervisning — hafva kommit före Stockholms Inärvarande fall hafva stockholmsboerna likväl åtminstone den tillfredsställelsen att detta icke berott på någon uraktlåtenhet å deras sida. NN 4 aj SORARSR AEA