Aftonbladet – 19 februari 1858, sida 3

betramjande användas, jföreträdesvis tull de mindre förmögna församlingarne.) UTRIKES. Med södra snällposten ha i dag tidningar ingått från London af den 13, Paris, Briissel och Berlin af den 14 samt Hamburg och Köpenhamn den 15 dennes. DANMARK. Vid Videnskabernes Selskabs sammanträde den 12 dennes meddelade professor Pedersen en skildring af väderleken år 1857 i Danmark, Norge och Sverge. Arfprinsessan Carolina (Fredrik VI:s dotter). som redan för 27 eller 28 år sedan, efter hvad som berättas, råkade ut för olyckan att illa bränna halsen och ansigtet, derigenom att hennes kläder fattat eld genom ett ljus, har nu åter varit utsatt för ett dylikt missöde. Hon kom nemligen ljuset för nära med sin ena ärm, och då hon försökte släcka elden, fattade den äfven i hennes andra ärm. Som hon tillfälligtvis var ensam i rummet, måste hon ropa på hjelp för att få elden släckt, hvilket lyckades, men först sedan prinsessan bekommit betydliga bränsår på båda armarne. FRANKRIKE. Ransakningsdomstolen i Paris har till assisdomstolen förvisat målet rörande italienarne Pierri, Rudio, Gomez och Orsini, äfvensom den frånvarande Bernard, enär de ansetts vara förvunna dels att hafva begått och dels att hafva varit delaktige i attentatet den 14 Januari. Enligt tidningen Droit lärer målet förekomma hos assisdomstolen den 25, 26 och 27 i innevarande månad. — I mellersta Frankrike ske fortfarande en mängd arresteringar i anledning af attentatet. Lagförslaget om repressivåtgärder för den allmänna säkerhetens betryggande skulle såsom i går förekomma i lagstiftande kåren. Hr Persigny har från London inträffat i Paris. Det försäkras nu vara oåterkalleligen beslutet, att Pariserkonferensen skall sammanträda den 13 Mars. Några officerare vid det kejserliga gardet berättas hafva gått så långt i sin vrede mot England, att de till krigsministern återlemnat de dem af engelska regeringen efter det orientaliska kriget förlänade dekorationerna af Bathorden. MN Franska akademien har till medlemmar invalt Victor de Laprade och Jules Sandeau. Den bekanta rättegången rörande marskalk Marmonts memoirer är ännu icke slut. Memoirernas förläggare har nemligen vädjat mot första domstolens utslag. En korrespondent från Paris uppgifver, att engelsmannen Allsop, som en längre tid uppehållit sig i Paris, skall vara svårt komprometterad i sammansvärjningen mot kejsaren. Han berättas hafva innehaft inträdeskort till en bali Tuilerierna den 13 Januari samt hafva haft för afsigt att då mörda kejsaren; men de öfriga sammansvurne hade ogillat denna plan. Deremot hade Allsop varit mot attentatet på Lepelletiergatan samt förutsagt att det skulle misslyckas. Han lärer natten mellan den 13 och 14 Januari lemnat Paris för att begifva sig till Förenta Staterna. ENGLAND. I underhusets möte den 10 dennes genomgick lord Russells bill om inträde för judar i underhuset andra läsningen. — Den 11 dennes inlemnade lord Grey ostindiska kompaniets petition motregeringens förslag om kompaniets upphäfvande, Såsom redan är nämdt, ingaf lord Palmerston den 12 dennes billen rörande detta ämne, men debatten hann ej afslutas samma dag, utan skulle fortsättas under nästa sammanträde. — Den 11 inkommo äfven åtskilliga andra petitioner, nemligen till förmån för parlamentsreformen, om upphäfvande af dubbelregeringen i Ostindien, om Singapores införlifvande med kronländerna samt om undersökning af klosterlifveti England. — Den 12 dennes framstälde hr Stirling i underhuset interpellation till Palmerston, huruvida det legat, som Napoleon den förste gjort åt Cantillon — en uiderofficer, som beskylts att hafva gjort ett mordförsök