Aftonbladet – 17 februari 1858, sida 3

riter jemngod med eller mycket nära de tre på förslag uppförde. För -bifall till prosten Emanuelssons förslag yttrade sig äfven prosten Wåhlander. Genom votering, som utföll med 19 röster mot 12, bifölls utskottets afstyrkande, hvarefter föredragningen af detta betänkande afbröts, för att i aftonens plenum fortsättas. Borgaroeståndet. Lagutskottets betänkande n:o 69, angående föränlring i de befordringslagar, hvilka gälla för prester, föredrogs punktvis i sammanhang med en inbjudning :rån bondeståndet att antaga dess beslut. Första punkten, att afseende äfven måtte göras å kännelom, försigtighet och nit i anförtrodda kall Hr Björck önskade en förändring i befordringslasarne för prester, men på ett annat sätt än som iniehålles i detta förslag, hvilket ännu mera skulle vefästa domkapitlenas makt. Deremot önskade talaren att församlingen måtte återfå sin ursprungliga sätt att sjelf kalla prest, hvarefter biskop och kapisel endast egde att undersöka, huruvida den kallade vore duglig. Yrkade derföre afslag. I samma syfte yttrade sig hrr Hasselrot, Henschen, Wetterberg, Lunderg och Lallerstedt, hvilken erinrade om uppkomsten af 1786 års kungabref, eller försäljningen af pastorater. För bifall talade hrr Uppling och Stolpe, emedan förslaget vore ett afhjelpande af den klagan, som blifvit förd deröfver att lärdomen och tjensteildern ansetts mera meriterande än duglighet och fallenhet för kallet. Punkten afslogs. Andra punkten godkändes. Tredje punkten afstyrker väckta förslag om konsistoriela gälls rätt att kalla fjerde profpredikant. Hr Björck önskade antagande af prosten Emanuelssons förslag, dock ändradt, så att den prest, som: församlingen kallar till fjerde profpredikant, skall såsom sådan af konsistorium uppföras. I detta yrkande instämde hrrHasselrot, Lallerstedt, Henschen och Rudling m. fl.,hvaremot för bifall talade hrr Uppling och Stolpe, emedan motionen ej vore så vidsträckt och ståndet således förhindradt att besluta öfver hr Björcks förslag, samt emedan den fria kallelserätten ej vore förenlig med vår kyrka, utan tillhörande mormoner och frikyrkor. På yrkande af hr Stolpe bordlades frågan till nästa plenum, i sammanhang -hvarmed äfven fjerde punkten uppsköts. Derefter godkändes statsutskottets memorialer n:o 267 och 268 samt utlåtandet n:o 269 lades till handlingarne. Bondeståndet: I dagens korta plenum biföllos utan diskussion statsutskottets utlåtanden n:rs 261 i fråga om ett danaarf och 262 om Sven Haraldssonss motion angående sågoch tullmjölqvarnars befrielse från grundräntor samt lagutskoftets betänkanden n:s 71 om rätt att expediera rättegångsfullmakt pr -elektrisk telegraf, 72 om föreskrifter till förekommande -åf skendödas begrafning och 73 i fråga om ansvar för. skogsåver. kan och7 svedjande m. mm. Till slut erinrade talmanneny att man borde utse den ledamot af ståndet, som kommer att anföra helsningsdeputationer till de andra stånden vid riksdagens. afblåsning, på det han måtte hinna ingifva sitt förslag till helsningstal och få detsamma ;i ståndet gilladt. Med anledning häraf uppträdde. genast Medin och föreslog-Vla Månsson till detta uppdrag; hvarpå Petter Jönssoncoch några andra instämde. Då vid talmannens. hemställan, om ståndet ville utse Ola Månsson att anföra helsningsdeputationen, det Svarades endast ja, så var. således han utvald, -och emottog uppdraget.