Aftonbladet – 12 februari 1858, sida 2

te HAND EAA IN TR Arm spionen i stånd att mera tydligt observera hennes företag. Hon har en blindlykta, tänkte han. Han hade rätt i sin. förmodan. Nan: hade vändt ljus-sidan åt stenen för att Jå rätt på en remna deri bland de uthuggna vapenprydnaderna. Då hon sluthgen fann den, införde hon deruti ett alldeles lika: instrument, som det Amen nyligen sett i: Rodericks händer, då till hans förvåning stenen gaf sig undan tillräckligt för att tillåta den gamla qvinnan tränga sig igenom. Hon hade ej förr försvunnit derunder än den återtog sin vanliga ställning. å Hå! hålv tänkte spionen: En hemlig ingång till Crowshalls: kyrka. Jag undrar om kyrkoherden nånsin hört talas om den? Ljuset, som förutsade sir Harry Herberts död, är Jätt förklaradt. Och mycket dessutom, son han förgäfves grubblat öfver, kunde han gerna tillagt. Djerf genom denna upptäckt, hoppade han öfver muren, gick fram till grafstenen och lade örat intill den; allt var tyst. Han försökte dernäst att röra den, men den emotstod hans yttersta bemödanden. Den skulle icke sjelfva djefvulen kunna rubbån, mumlade han förargad och vände sig derifrån. Det var Amen Corners lycka att han vände sig om, ty Roderick Hastings var redan inne på kyrkogården och nalkades stället med raska steg, Att kasta sig ner i griset och krypa bort ett stycke var ett ögonblicks tanke och verk. Antingen det nu var af vårdslöshet eller af denna djerfhet, som snarare är road af att framkalla än undvika faran, nog af: den nye egaren till Crowshall syntes vida mindre rädd att blifva bemärkt. Visserligen var sådant ej heller att förmoda vid denna timma. Utan te RARE KE REVERIE RR