Aftonbladet – 30 januari 1858, sida 3

Till ortopeden d:r Sätherberg med anledning af hans framställning i Aftonbladet n:r 302 för December 1857 samt n:r 3 och 5 för Januari d. å. (Slut fr. gårdagsbladet.) Hvarhelst man än i dr Sätherbergs vredesskrift fäster ögat, visar sig samma genomgående kromatiska grundtema, och om än tankarne i denna intrasslade väfnad förhålla sig som sammanblandningen i ett recept, finnes der dock onekligen eft fasthållet sträfvande, hvars elementer äro smädelse, illvilja, vrede och ett flödande af osanningar, alla i förtroget syskonlag parade med hvarandra. Låtom oss derföre se huru förhållandet är med hr S:s påstående, att professorn vid gymnastiska centralinstitutet hållit till godo med ett par af hans gymnastiklärare, sedan han väl hunnit inöfva dem.-. Detta hans likaledes obetänkta yttrände kan i sanning sägas falla inom gränsorna af det barocka, alldenstand hr S., på grund af sin inskränkta gymnastiska kunskap, öppet ådagalagd under hans långa elevtid vid centralinstitutet, icke någonsin kunnat sjelf bildas till lärare. Att han bildat gymnastiklärare är åtminstone för Sverge och för svenska gymnastiken en helt och hållet okänd sak. Deremot att en eller. annan af hans biträden, efter att ej af. honom kunhat inhemta något, anmält. sig vid centralinstitutet för att derstädes begagna den teoretiska och praktiska undervisniugen, är en bland gymnastiklärare lika-bekant sak som den, att Ortopediska institutets gymnastik icke burit sig, så framt ej hr S. mot erbjudna goda vilkor och genom skickliga underhandlingar gång efter annan från centralinstitutet erhållit lärare, hvaribland kunna uppräknas hrr. Pålman, Brouhn, Ulrich, Zanders, Lundberg, Hartelius, von Rosen, Bergholtz m. fl., hvilkas dubbla åliggande varit att så väl vid Sätherbergska sjukgymmnastiken tjenstgöra, som ock att inom gymnastikens område undervisa hr 8. Läsaren torde nu fråga: Slutar icke någon gång den långa kedja af-osanningar och smädelser, som lir S. hopspinner? Nej, de symbolisera cirkeln, de hafva intet slut och kunna derföre betecknas med orden: tesciunt occasum. Derföre ännu några ord om det betecknande sätt hvarpå hr -S.; i känslan af sin höga doktorsvärdigHet, låter förstå, att ingen utan att innehafva hans värdighet kan få besöka ortopediska inrättningarne i Europa. För att nu blott med ett enda exempel visa osanningen deraf, må det anföras, enär hr :S. fäster så särdeles. vigt vid -saänitetsrådet Berends ortopediska inrättning i Berlin, att centralinstitutets föreståndare; strax: efter sin ankomst till Berlin, besöktes af d:r Berend, och af honom inbjöds att bese hans ortopediska institut med begäran tillika att erhålla någon kännedom om svenska sjukgymnastiken. Så väl af öfvertygelse om det naturvidriga i sträckmetoden, som af motvilja för en person, hvilken utan kännedom om den Lingska gymnastiken motverkat dess spridande i Tyskland; blefvo flera af dessa inbjudningar afböjda, Ytterligare förnyade gåfva de likväl anledning till några besök på hans institut, hvarest för dir Berend, hans assistent och medhjelparinna skilliga gymnastiska snedbehandlingsrörelser föreades, och hvilka af d:r Berend antecknades samt wt honom: såsom vigtiga erkändes. Det var ock vid ett af dessa besök som hr sanitetsrådet erbjöd sig utt såsom skänk till centralinstitutet öfversända sina sneda personer tagna gipsafgjutningar. Men då lessa afgjutningar äro att anse såsom mindre pålitiga och i allmänhet föga upplysande, afböjdesemotagandet af denna skänk. För att nu närmare betyrka nämde besök och ortopeden S:s osanning, häna vi honom till sanitetsrådet d:r Berends anfönde i hans sjette årsberättelse, tryckt i Berlin 1853, rsta sidan ), öfvertygade likväl att hr S. redan örut har sig bekant denna årsberättelse, fastän han åtsar derom ej veta något. Likaledes får mämnas, ;tt sanitetsrådet d:r B. bemödat sig att vid sitt intitut-anställa härvarande gymnåstiklfraren Ling mot öga vilkor, hvilka dock af Ling afslogos. Hr inner nuföljaktligen att hans föregifvande äfven rärutinnan är uppdiktadt och falskt.