Aftonbladet – 30 januari 1858, sida 3

bestridt. Detta var en hård pröfning för, exföreståndarifinan på arbetshuset, och båda dess förolämpningar hade inträffat på samma dag. Hon tröstade sig likväl småningom vid tanken, att -hon skulle låta sin svägerska få känna sitt missnöje då hennes beskyddare rest; hon kunde lägga band på sig och visste väl, at hennes vrede skulle hålla ut. Jag fruktar, Marthan, sade hennes bror, då de kommit in på den smala, skuggrika gångstigen mellan byn och allmänningen, att du ej är lycklig. Jag önskar att icke göra mnågra ovänliga anmärkningar emot min svåge: — jag fordrar ej något förtroende, som du ej är hågad att gifva, men hans oroliga, besynnerliga sätt i går afton och hans systers opassande och befallande sätt nu på morgonen har ej tindfallit min uppmärksamhet. Den olyckliga makan brast ut i tårar, För himleng skull tala med mMiga, fortfor hany säg mig allt. Kom gen d att du nu har en vän, som har både vilja och makt att beskydda digo n Ack, det är en olycklig: och sorglig berättels, svarade hans syster; dock har. jag intet att blygas: förs, tillade hon, förskräckt öfver det vredgade uttrycket i Georgs ansigte; jag skulle ieke kunnat lyfta mina ögon. till dina, icke mött din trofasta blick, besvarat dina vänliga ord, om jag hade haft något i detta fall ätt förebrå mig.D Den unge männen andades åter mera fritt. Så kort som möjligt berättade Martha nu hur mycket hon lidit af hans långa tystnad såväl som de bekymmer hon iråkat derige nom att han icke sändt henne medel till HNa Dicks uppehälle, som han lofvat, samt slutligen öm huru räntan blifvit stegrad af den nye agenten vid den siste baronetens död och, om, som hon då trodde, Amen Corners oegenRyttiga uppförande,