Aftonbladet – 28 januari 1858, sida 3

SKUNMG (OIVCIICHIAGS VIL UTG PE ppEESt Oe Slutligen väckte prosten Berlin en ny motion, att hvarje -hypoteksförening i riket skulle få ett kreditiv. stort 100,000 rdr på rikets ständers bank, hvilken bordlades. Ståndet åtskildes kl. half 10. Nytt förslag till en underhafsväg mellan England och Europas fasta land. Af Thomö de Gamond. Detta förslag har lyckats vinna mer uppmärksamhet, än något som framstälts i samma syftning förut;. franske kejsaren har utnämt en. komite till dess pröfning, och komiten har tillstyrkt icke blott en proposition till lagstiftande kåren om en half million francs till praktisk granskning af vilkoren för förslagets utförande, utan tillika en fråga till Englands styrelse om den andel, som denna skulle vilja taga i dessa förberedande åtgärder. Iden att förena England med Europas fastland medelst en underjordisk väg, äricke ny, den räknar redan mer än ett. halft århundrades ålder. Det äldsta och äfven det märkvärdigaste förslaget, att utan fartyg färdas torrskodd emellan Frankrike och England, framlades för förste konsuln år 1802, af bergsingeniören Mathieu. Freden i Amiens var då afslutad, och Fox, som vid ett besök i Paris fått kunskap om förslaget, bragte det på tal hos förste konsuln, hvarvid Bonaparte yttrade, särdeles upprymd: Se der ett af de storverk, som vi skulle kunna utföra tillsammans hb Mathieus underjordiska väg skulle bestå af två hvalfgångar, fortlöpande ofvanpå hvarandra och sluttande från sundets midt åt begge kusterna. Det nedra hvalfvet skulle tjena till aflopp. för det vatten, som kunde sippra in eller på annat sätt samlas i detöfra; afloppshvalfvets ändpunkter skulle utgöras. af två djupa brunnar, ur hvilka vattnet kunde pumpas upp och ledas till hafvet... Den öfra hvalfgången var bestämd för farvägen; den skulle upplysas med oljlampor. ; Hvad som mest öfverraskar i detta djerfva påhitt är sjelfva dess tillkomst på en tid, då ångkraften icke ännu begagnades till resor, och jernvägar voro okända. Men äfven i vår tid, sedan en underbar skyndsamhet uppnåtts i förtskaffningskonsten, finner man mången förskräckas vid tanken på att tillbringa ch hol eller half timma under jorden, när en tunnel skall genomfaras; hvad skulle väl dessa förskräckta då hafva tänkt om en färd med hästar och vagn genom Mathieus hvalf, hvari de 5 svenska mil, som nu kunna tillryggaläggas på en halftimma, skulle fordrat 5 eller minst 4 hela timmar? För att underhålla frisk luft i dessa hvalf ärnade Mathieu resa en rad skorstenar ifrån hvalfven, högt uppskjutande ofvänom hafvets yta. Hvar skörsten skulle vara en ihålig pelare, sammansatt af tunga tackjernsringar; de nedersta fästade i klipporna på sundets bot-: ten, de öfriga hvilande på hvarandra, likt brickorna i en stapel på ett brädspelsbord, men så formade, att de vid påläggningen kunde gripa in i hvarandra och genom tyngden förena sig till ett sammanhängande helt. Meningen var att uppresa pelarne först, så att de äfven skulle kunna tjena till utgångspunkter vid sjelfya hvalfbygnaden. Dylika pelare skulle tilläfventyrs kunna resas i grundt och fullkomligen lugnt vatten, men omöjligen på större djup och blottstälda för hafvets stormar, strömdrag, ebb oeh flod. Och ändå tyckas brunnar i hafvet erbjuda den enda utvägen att börja tunneln samtidigt på flera ställen. Också har upphofsmannen af det nu till praktisk pröfning hänskjutna förslaget icke kunnat undvara samma hjelpmedel. . Hvad jernvägsbyggarne kalla anläggningen af en tunnel är i sjelfva verket ingonting annat än hvad bergsmännen kalla driftingen af en stoll; det måste således helt naturligt falla hr Thomg de Gamond in att på -bergsmansvwis, eller genom -en mängd schakter, bana sig: väg till stollens drifning, så snart drifninger skall ske från flera begynnelsepunkter i sammäå linie och på samma gång. Men hans afsigt är icke att uppresa några för hafvets omedelbara åverkan blottstälda jernpelare midti vattnet och från djup; dit vattentrycket vägrar hvarje dykareattnedtränga, vare sig med eller utan dykeriredskap. Hat -vill börja med att tillskapa en rad hölmår, stadiga nog att kunna trotsa både tidvatten. och storm, och genom dessa, holmar vill-han drifva ned sina-schakter.--Holmärne skola bildås-genom-stenrösen (jeter) ochresa 2 tillräckligt ofvanom tidvattnets största höjd t våra rymliga nog för anläggningen ofanpå dem af verkstäder, från hvilka man skulle genom :holmarne drifva ned scbakter på vanligt sätt; schakterna naturligtvis äfven fodräde på lämpligaste och varaktigaste vis, till betryggande af deras bestånd och vattentäthet. Vi återfinna här den urgamla kampen mellan land och haf. Efter myriader århundradens: tystnad sedan sista nederlaget är det nu landet, som öppnar striden på nytt. Men denna gången kämpar det icke: blött med sina egna organiska krafter, eller i förbund allenast med en invasionshär af enfaldiga koralldjur. Det har nu till bistånd sin herre, mennisken, beväpnad med vetenskap och slöjd. Likt de stora segervinnarne, vet denne bundsförvandt att förflytta striden på motståndarens eget -område. TI sjelfva hafvet skjuter han ut en del af det fasta land, som han. beherskar obestridt; ifrån kusterna lossar han. ofantliga block, :som han sänker ned påförut bestämda punkter. Han bildar af dessa hopade massor en rad jättepyramider; och förskansad inuti dem emot vågornas. anfall och med ostörd tillgång -på frisk luft, kan han sedan tränga ned. jordens: inre huru djupt han finner nödigt,; och der bana sig em torr-vägy en för hafvet lika oåtkomlig som deny hvilken ofvanom vattnets ytå förenade begge kusterna för-hundratals: sekler sedan. Men :för att skrida till utförande af ett verk; som i storlsk öfvergår allt hvåd nmennisko