Aftonbladet – 28 januari 1858, sida 2

— Vi sade häromdagen, i en puff för Svenska Tidningens dugtighet ismåsaksopposition, att när hon klandrade öfverståthållarens tillfälliga granntyckthet öfver några mot hans gatukungörelse riktade kupletter, så ogillade hon icke: polis-censuren. Joho, svarar Svenska Tidningen derpå, läs bara bättre: jag har ju sagt att censuren är i allmänhet i Sverge förhatlig. vi erkänna det. Svenska Tidningen -har medgifvit, att censuren är i allmänhetiSverge förhatlig. Men, märk välj för: Svenska Tidningen sjelf är censuren så långt från förhatlig, att hon tvärtom förklarar den mången gång nödig, och till yttermera visso ännu en gång försäkrar, att vår religion, vår sedlighet och våra institutioners helgd skulle löpa fara, om icke öfverståthållaren i Stockholm samt borgoch polismästare i andra städer hade rätt att på förhand granska teaterstycken. Ty i Svenska Tidningens ögon är teaterpubliken en rå hop, som skulle älska hädelse mot religionen, förnärmande af goda seder och vådliga angrepp mot våra författningar, — som skulle företrädesvis uppmuntra teatrar, hvilka gåfve sådanasaker till bästa, och som således det är nödigt att genom censur beröfva allt tillfälle att få sitt skandalbegär tillfredsstäldt. När. Svenska Tidningen hyser en sådan åsigt om publiken, så är det mindre underligt att hon anser censuren nödig, alldeles som prygelsystem för armåen, extrajudiciel arrest för civila embetsoch tjenstemän och dylika utvägar att uppehålla moraliteten och våra institutioner. Men så dåliga tankar ha vi ej om teaterpubliken i Stockholm och landsorten, att vi skulle tro den om att uppmuntra en teater, som sökte förtjena penningar genom samma medel som skandaltidningarne, hvilka hafva sin cirkulation bland den. mest obildade delen af hufvudstadens befolkning samt bland tryckfrihetens ofta. ganska bildade vedersakare. För öfrigt borde väl Svenska Tidningen, som berömmer sig af att i jemförelse med oss vara så förbålt praktisk, icke ha glömt att om en ocensurerad teater började lägga an på osedligheter o. d., så skulle den helt enkelt kunna indragas. Har icke Svenska Tidningen sett öfverst på affischerna orden: Med Kongl. Maj:ts allernådigste tillstånd? Ännu en omständighet, som den praktiska Svenska Tidningen icke hade bordt förbise, är att England står fullt så högt i religiositet ocn sedlighet som någonsin Sverge, fastän :massan af Englands befolkning icke a ————————