Aftonbladet – 26 januari 1858, sida 3

tience, som sedan några veckor tjenade på Den Uppgående Solen, knackade: på dörren. Martha, som satt och sydde bredvid -fönstret, såg, upp och kände igen sin fordna hyresgäst, men vågade ej bedjä henne komma inyvaf fruktan att derigenom framkalla något våldsamt utbrott af dåligt lynne. a Hväd vill hon? frågade mannen, som icke hade glömt hennes tjenstaktighety, som han kallade det — under hans frieri; Miss: Corner såg lika missnöjd ut, hon hade äfven fattat ovilja emot. den redliga okoönstlade fickan. re Kan du inte öppna fönstret öch fråga hvad hon har här att göra, sade brodern till sin hustru. ; Den stackars qvinnam gjorde som hon blifvit befald. ; 3 sJag har inte kommit hit för mitt eget nöje, det kan du säga din man, svarade Patience i en föraktlig. ton; . han behöfver inte:vara rädd att jag ofta skall besvära -honom, Jag har blifvit skickad. ; Hvem har skickät.er2, Enresande; som tänker stanna qvar en yecka på Den Uppgående Solen. ,, Han är begifven på att se gamla kyrkor: och sådana er-saker. Jag de honom, att ni var en ammal knarrig olycksfögel och er syster ändu Mer, men han skickade mig ändå, efter er i stället. för: Nicholas. i aTack ska ni han, sade Amen retad. I Ni är välkommen som blommor i Maj måeu sade budbärerskansoch skrattade hjertligt åt tanken att hafva lyckats reta honom. Jag, förlåter er gerna hvad niär mig skyldig. . Exförestånderskan på..arbetshuset:, var sen alltför vigtig person, : åtminstohe i sitt eget amdöme, att låta ett dylikt anfall vörka på sig annorlunda än att slå en knyck på nacken och mumla kreatur,