Aftonbladet – 25 januari 1858, sida 2

Utrikes korrespondens. (Från Aftonbladetskorrespondent.) Paris den 19 Januari. Om det nya attentatet, för hvilket operans omgifningar utgjorde skådeplatsen, kan jag endast bekräfta de detaljer, hvilka ni haft tillfälle att läsa i. våra tidningar. . Hvad jag erfarit af ögonvitten, bland hvilka tvenne tillhörde de sårades antal, ger mig ingen anledning att förmoda, det tidningarne varit mindre trögna i sina berättelser om bändelsens följder än rörande händelsen sjelf. Kejsarens och kejsarinnans fullkomliga lugn, äfven då de befunno sig i sin sönderslagna vagn, omgifna af skrot, blod och dödade, deras icke mindre fullkomliga lugn sedan de stigit ur vagnen, den sorgsna men blida värdigheten i deras anletsdrag vid inträdet på operan, de enhälliga bifallsyttringar, som helsade dem i salongen, deras beundransvärda hållning under representationen, de icke mindre varma opinionsyttringar, som följde dem då de aflägsnade sig, den frivilliga illumination, som belyste deras återfärd, och de teckensaf tillgifvenhet och entusiasm, som följde dem ända till Tuilerierna; allt detta är sådant, som smickret väl i allmänhet kan öfverdrifva, men som: det vid detta fasansfulla tillfälle icke förmått göra, emedan sanningen besparat detsamma ett dylikt besvär. Visst är, att vid kejsarens och kejsarinnans inträde i sin loge hade man anat en. beklagansvärd händelse, för hvilken flera fallit offer, hvarvid. de. höga. personerna visat sitt deltagande, men för hvilken de sjelfva varit helt och hållet främmande. Ni vet för öfrigt, huru de dagen derpå foro genom Paris utan vakt och uti öppen vagn. Man kunde svårligen ett mera bestämdt sätt göra skilnad emelan lönmördarne vid operan och befolkningen i Paris. Senatens och lagstiftande kårens. tal ha, som ni sett, ganska lifligt yttrat sig emot dessa lagar eller dessa gamla bruk hos våra grannar-på andra sidan kanalen, hvilka icke stänga Englands jord för någon, icke ens för dem, hvilkas närvaro besudlar denna jord med dessa politiska komplotter, som icke skygga tillbaka för någon betänklighet, grundad på allmän mensklighet, och les frukta, att jemte de furstar de vilja afdagataga, göra så många offer, som slumpen eller deras redskaps vildsinthet kan föranleda. Grefve Morny har såsom organ för lagstiftande kåren isynnerhet skarpt karakteriserat de engelska lagarne genom den motsats han uppställer emelJan denheliga gästfribeten och de vilddjur, som enligt dessa lagar. få tillgodonjuta denna gästfrihet uti ifrågavarande fall. Men kejsaren har i sitt svar återfört ämnet till den officiella tonen, då han förklarade, att på samma gång han beslutat sig för att använda allt vd som kunde pröfvas nödigt, ville han ej öfvergifva. den hållning af fasthet och moderation, som han hittills städse iakttagit. Denne man förstår att regera, Om han ej kan säga såsom Augustus i Cinna: Jag är herre äfver mig sjelf likasom öfver verlden! kan han åtminstone säga: Jag är herre öfver mig sjelf b Jag hyser för öfrigt icke det ringaste tvifvel derom, att ju Napoleön III åsyftar ett slags ömsesidig internationel försäkring emot det politiska lönmordet, som -:i våra dagar utan någon betänklighet och med alla sina eventualiter, så omenskliga dessa än må vara, anses tillåtligt af hvad man kallar den sociala och demokratiska republiken. Ehuru ingen betviflar, att den nya sammansvärjningen utgått ifrän Englands revolutionära gäster, är man likväl orolig i afseende på de förgreningar, som den kan hafva inom Frankrike. Man inser väl, att dess verkstad befinner sig i London, men man forskar efter dess möjliga bostad i Paris. Hittills har man endast fått reda på dess hand, och denna tillhör, som bekant är, italienare. Skall väl nu saken få en lokal fysiognomi? Detta synes mig lyckligtvis mer än tvifvelaktigt. Bakom dessa bomber, bakom detta knallqvicksilfver,, hvars förfärliga makt öfvergår, som man sett, hvarje föreställning, finnes utan tvifvel i Paris, i Frankrike, ett parti, flera partier, beredda att kasta sig öfver kejsaredömet, öfver samhället, i fall kejsaredömet och samhället lemna dem tid dertill; men jag har svårt för att tro, att det materiella eller ens det moraliska tillverkandet af lönmordets medel står i sammanhang med vår fädernejord, om det ock skulle stå i sammanhang med vår nationalitet. Fabrikationen synes mig vara af helt och hållet främmande ursprung. Emellertid är det bäst att-icke svära på någonting: I dag har lagstiftande kåren börjat sina sammanträden, och kejsarens tal är redan uppslaget i gathörnen. Jag har atbrutit mitt bref för att gå ut och der läsa berörde tal, som det ännu är omöjligt att kunna få läsa annorstädes. Talet är ganska vidlyftigt, och fordrar en grundlig granskning. Det är först emot slutet. som kejsaren talar om den brottsliga anläggningen af den 14 dennes. Han yttrar sig derom med sin vanliga värdighet och bestämdhet. Om jag får lefvan, sade