Aftonbladet – 25 januari 1858, sida 2

fall framställandet af en opera vill säga) skänkte sitt högsta bifall åt andra akten. Här ses trollen dansa, och musiken till deras förfärliga balett är en i allo hedrande tondikt, som med kraft och uthållighet förenar en skarpt tecknad karakteristik, Ja som i hvilken opera som helst skulle göra lycka. Det är skada att icke hela händelsen i korthet, omedelbart efter denna glanspunkt af det hela, afslutas med ett par helt korta scener. Trolldansen guver synnerligen väl. Baletten hedrar hr Lund. Den framställer en sannskyldig tafla i ?Callots manår?. De förfärligt maskerade underjordiska, förträffligt kostymerade, utföra så sällsamma rörelser och visa så omenskliga åtbörder, att illusionen blir stor; ett nytt bevis derpå hvad tvenne systerkonster (här musik och dans) kunna uträtta, om de vänskapligen räcka hvarandra handen. Äfven hr Robergs snöfält med den stora Ljungbystenen, under hvilken trollen bo och hvars inre glöder, bidrager icke litet till denna scens framgång. Hr Strandberg var riddaren Åke, som, enligt en gammal folksaga, kämpar med trollen och beröfvar dem horn och pipa?, hvilket är dramens egentliga vändpunkt och mål. Fru Strandberg, Alfhild, var hans älskarinna. Hon bor på Ljungby gård, som tillhör fru Ulftand (fru Westerdal). Hr Uddman är borgfogden Peder. Hans hustru Elsa (mll Fundin), har redan under långa år varit bergtagen, men befrias nu genom Åke, ty han ?löser henne? med ett kors. Åkes uppgift är, attifrån trollkonungen (hr Sandström), borttaga pipa och horn, ty derigenom skall de underjordiskes välde bli brutet. : För att förföra honom att dricka ur hornet, hvilket har till påföljd att man glömmer sitt namn? med mera och råkar i ondskans makt, låter trollkungen sin drottning (dem. Gelhaar) uppträda, smyckad med allt hvad behagen och lingåer men ega att erbjuda. Men, varnad af Elsa, dricker Åke icke den helvetiska saften i hornet, utan låtsar blott så, men slår drycken på märken och röfvar samt bortförer genom hastig flykt — till häst — de tvenne trolldyrbarheterna: horn och pipa. Det förra är ett vanligt åldrigt dryckeshorn,det senare ser ut som en liten lergök. Strid uppkommer visserligen; ty begripligen förföljes Åke. Man hörer i tredje akten mycken åska och stormens hvinande, hvilket målar Åkes kamp med trollen; men sielfva striden visas icke på scenen. Åke