Aftonbladet – 23 januari 1858, sida 3

balvan, sanka vi vära blickar.1 centralbrunnens. ofantliga :gap. . Så hade. vi under. några minuter betraktat: denna vulkaniska källa, då ett.annat-nästan omärkligt Vatlager visar sig-öfver brunnens öppning; några. luftbubblor uppstiga på ytan och spricka straxt; derpå följer en starkare sjudnings Nu höjer sig midtuti bäcknet en hemisferisk vattenklocka: den .sammantrycker sig utan att vidga sir bas; och lemnar så: rum för en ångpelare, som strax omsluter oss med sina hvita och fuktiga hvirflar.. I samma ögonblick. stiger vattnct öfver karets bräddar och bortrinner genom: tusende rännor, som fåra den af kiselafsättningar bildade kulle, på hvilken det synes hvila. Efter detta andetag under: sömnen återfaller Geysern i ett orubbligt lugn. Detta slags eruptioner upprepas dagligen i flera repriser, men hvarje gång med olikaintensitet; de åtföljas stundom at ett under: jordiskt dån. Vattenklockan förbytes då till en stråle af flere metrers höjd, som två eller tre gånger uppspringer i luften; men dessa partiella och sekundära företeelser få för ingen del förblandasmed den stora eruptionen. hvilket hufvudfenomen i allmänhet visar sig eh gång i dygnet, och hvartill de vanliga smärre endast äro ett svagt preludium. Här . gäller nu satt. ge sig till tåls till dess vidundret behagar förunna oss lyckan af eni representation af sitt periodiskt återkommande dåliga -humör. De bland våra resande, som stå under inflytandet af den metodiska och; allvarliga vetenskapens dämon, spänna nu sina knän mot jättens skarpa rygghud eller luta sig fram öfver hans gapande svalg; de företaga sig att utan förskoning obducera honom lifs lefvande; de mäta hans dimensioner, hans djup, hans värmegrad; de sänka sina termometrar i hans sidor; de rycka kiselfjällen från hans arma :kropp, för att taga reda på beskaffenheten af dess beståndsdelar; de analysera hans vätskor: allt saker af sprittande intresse för den sanna vetenskapen. Den öfriga karavanen, bestående af profana turister, som löpa efter det pittoreska såsom barnet efter fjärilen, slå sig på ctt simplare experiment, som de anse roligare. Förgäfves bjuder man dem termometrar, sänklod, filar och retörter: de slå döförat till. för alla vetenskapens maningar och följa i. stället med lättfotad hast våra isländska vägvisare; ty de hyggliga menniskorna hafva lofvat lära dem ett sätt att framkalla en eruption af Strokur, som näst den stora Geysern är den betydligaste källan. Och saken kan verkligen löna mödan, då dess trattformiga gap, som -håller sex fot i bredd och fyratio i djup, men utan annan omgifvande kiselafsättning än en enkel läppformig kant kring mynningen, uppsänder, i sina stunder af plötsligt påkommande raseri, vattenpelare af ända till 50 fots höjd. Denne unge Geyser, som; enligt vägvisarnes utsago, lärer vara af särdeles retligt lynne och mycket fallen för propretå, kan ej utan vrede se att något främmande ämne kommer och grumlar hans klara bölja eller befläckar hans hvita väggar. Det lärer blott behöfvas en viss qvantitet projektiler på en gång inpraktiserade i hans respektiva strupe, för att förorsaka honom gqväljningar och framkalla de mest oskickliga uppkastningar. Man påstår; att då en hästen vacker dag råkat falla i Strokur, hade vulkanen, högst uppbragt öf-1 ver denna näsvisa och oväntade påhelsning, uppskickat honom midt uti sin kokande vattenstråle till en höjd af öfver tio metrer. Det arma : djuret hade nedstörtat uti ett mer än förtvifladt tillstånd. Han var riktigt genomkokt. Men: våra :trogna och ypperliga små springare hafva gjort oss alltför stora tjenster för att vi skulle kunna tillåta oss ett dylikt spratt med dem. Vi hopsamlade derföre i stället allt hvad nejdens grusblandade mark erbjuder: kiselstenar, sand, torfstycken och jordkokor. Den skarpa vinden; som manar oss att i en helsosam motion söka ersättning för bristen på bränsle; en brinnande åtrå att få göra några vetenskapsrön för godt pris och med måttlig ansträngning, samt behofvet att få-en smula räta ut våra ben, som blifvit något bågformiga genom den långa ridten; allt detta försätter oss i en ifver utan like. Också befinner sig Strokur snart omgifven af en bastant vall af diverse innehåll. På ett gifvet tecken vräka vi hela massan på en gång ned i djupet. Vulkanen. skenbarligen förbluffad, tiger ett ögonblick. derpå börjar en tumultuarisk sjudning: alla dessa jordartade ämnen, som i ett nu bringas till kokning och upplösas, gifva brunnen utseende af en gigantisk choklad-panna. Underst sjuder och ångar ett brunt, flytande ämne, och derofvanpå ser man ett ljusarc skum, hvilket fullbordar illusionen. Sedar män strapaserat hela dagen nästan på fastande mage, har en dylik anblick någonting särdeles tetande för sinnena. Efter några minuters förlopp antager cacao-pelaren en oscillatorisk rörelse af två metrers omfång; den höjer och inker:sig åter ända till brunnsöppningen, utan akningar, likasom genom den reguliera verkningen af ett skydrag. Och härvid stanna nu alltsammans, Vi vänta förgäfves på någon eruption. Strokur har ondt i magen; det syns tydligt; r. en han smälter ändå slutligen Jen stygga anrättningen, hvarmed. vi trakterat honom. Några hufvuden, som hafva fallenhet för det paradoxa, begagna nu tillfället för att söka leda i bevis, att vulkanen icke, skulle vägrat ge öss en representation, om man blott för-. -tått att gå till väga med mer klokhet. Det var ju klart att vidundret var Jystet på hästjtt. Huru var det rimligt att det då skullc ta beveka sig genom cen så gemen mältid: mellertid vända vi ryggen ät de der förfyckta herrarne, och låta dem bäst de vilja utveckla sina teorier, som så svårt stöta den sanna vetenskapen för bufvudet. (Forts. följer.) i q ; 4 i j j s ; tf i