Aftonbladet – 22 januari 1858, sida 2

9,200,000 rdr, hvartill ifrågavarande beföstning anses skola uppgå innan den blir färdig (och hvilket, i parcntes sagdt, i sjelfva verket troligen icke skulle förslå till mer än hälften; om man får sluta efter den erfarenhet som af statsräkenskaperna kan hemtas angående det sätt, som tillförene blifvit af vederbörande begagnadt i afseende på kostnadsförslager, för att inleda ständerna till bifall af åtskilliga andra publika bygnader, hvilka, en gång väl började, sedan för skams skull icke kunnat afbrytas, fastän de kostat dubbelt emot den ursprungliga beräkningen, såsom fallet exempelvis varit med garnisonssjukhuset, riksmuseum, till en del med Karlsborgs fästning, åtskilliga cellfängelser, och så vidare nästan hvart man vänder sig): Efter denna erinran å redaktionens sida kunde det kanske synas öfverflödigt att återkomma till detta ämne, om icke redaktionen derjemte, emot meranämda anslag, användt ett annat skäl, som det är fara värdt skall blifva en : ganska välkommen anledning att söka afväpna redaktionees motstånd, och dercmot underlåtit omnämna ännu ett annat, kanske det allravigtigaste, hvarföre anslaget för närvarande kan anses öfverflödigt. Redaktionen har nemligen synts lägga en viss: accent på, att,det i fråga om sjelfva planen för befästningen finnes någonting, som af vederbörande hålles hemligt, och att man först borde genom offentligheten låta nationen veta kvarföre Stockholm bör befästas. : Detta yrkande är tillika åtföljdt af ordalag, som, utan att på något vis draga redaktionens fasthet i tvifvelsmål, lätt kunde ingifva någon den tankan, att Aftonbladet redan befunne sig halft på öfvergång, oeh hvilket :ovilkorligt skulle framkalla en replik med några argumenter uti Svenska Tidningen, för att åstadkomma ett intryck till sakens favör; och sådana argumenter kunna lätt framställas i. ord, huru långa.och vältaliga som helst, om företrädet af-en befästad plats emot fienden emot on obefästad: om nyckeln till mälardalen; vådanafSverges hufvudstads prisgifvande utan försvar 0. 8. v. Aftonbl. yttrar nemligen, att det kan ju hända att frågan kan skådas från dera synpunkter — och om äfven komitens förslag verkligen vore till alla delar riktigt, så är det ju bättre att alla derom rörvissas, än att något tvifvel qvärstårs. Bör man väl tvifia tt denna värliga inbjudning skall på ett rögst ämabelt sätt emotsvaras medelst in:ändande till Aftonbladet af någon artikel med käl för befästningen, och detta just-i lagom tid för att hinna läsas, men kanske icke hinna värmare granskas innan anslagsfrågan föresommer hos ständerna? För att blott ännu ett ögonblick dröja vid lenna punkt: hvad vill det väl säga, att öfrergifva hemlighållandet och offentligen öf-ertygas i en--sådan sak som denna? Iöke jär det kunna. bli fråga att i tidningsartiklar rita af bastioner, martellotorn, o. s. v. eller ngå i det arkitektoriska, hvaraf frågan om inslagets beviljande icke heller beror. Men leremot är det tydligt, att vederbörande allleles icke skola hafva något emot att upplysa om det strategiska i planen, d. v. s. att illkännagifva hvilka punkter det är meningen stt befästa, ty detta kan hvar och en sedan sjelf se i alla fall. Vill man också uppzifva dessa befästningar till mindre omfång ller antal nu, än framdeles kommer i fråga, å kan nationen i sin helhet föga bedöma letta. Och således lärer visst icke något hinler finnas att gå en i detta hänseende yttrad inskan till mötes, när utsigt blifvit lemnad, ;tt detta kan vara nog för att få penningar: Deremot finnes, såsom nyss antyddes, ett anat, enligt insändarens öfvertygelse längt vig:igare skäl, hvarföre det är öfverflödigtatt re lan nu begynna något befästningsarbete härstädes, : så -mycket mera, som denna begynelse blefve en sådan obetydlighet, att anslaget lertill; på sätt Aftonbladet rätt anmärkt, pgentligen lärer komma att blifva en handpenning: för och ett löfte om blifvande fortsättning. Detta. skäl ligger i det närvarande illmänna politiska tillståndet och enkannerli3en den östra grannens, den enda, emot hvars inkräktningslystnad befästningen behöfde tjena till värn. ; Det är nemligen tillräckligt bekant, att Ayssland dels ännu blöder af så djupa sår efer sista kriget; både i menniskoförlust och rörlamade näringar, dels också engagerat sin xredit så djupt för ett tiotal af år, att intet !and i verlden för den närmaste framtiden är i så stort behof af fred. Härtill kommer vilare, att detta stora rike, som för närvarande segeras af en fredsälskande furste, just nu beinner sig i, så att säga, ett mensklighetens rödsloarbete: för lifegenskapens afskaffande, om skall medföra de mest välgörande följder i -ramtiden, men åt den nuvarande generatioen: sannolikt. kommer att lemna tillräcklig sysselsättning inåt, för att lemna grannarne i ugn, såvida de icke sjelfva utmana jätten till strid. Att personer finnas, som underkänna letta, må vara, men deras åsigt bör, för att rälla inför det enkla förnuftet, understödjas ned faktiska skäl, ej blott med de förut besanta fraserna och skrämskotten.. Slutligen Tågas, om någon med förmåga att draga slutsatser af erfarenheten kan betvifla, att hela Buropas folk efter det sista kriget mer än rågonsin erfar ett djupt behof af fredens bixebållande och af kabinettstvisternas öfverAyttande från bataljfälten till kongresserna, och att äfven furstarne blifva tvungna att lyssna tertill. Ytterligare frågas då jemväl, huruvida unler: sådana förhållanden ett påbörjande: af Itnrkhalms: hefästning nn okan vara mera Då