Aftonbladet – 21 januari 1858, sida 2

andra. In pamsk Iforskrackelse intog alla, och det synes som missdådaren hade tid att undkomma; åtminstone: blef ingen gripen på bar gerning. Den förvirring som. uppstod var gräslig. 7 Alla flydde, med: undantag af. de vakthafvande : soldaterna och stadssergeanterna. Skriet från de många sårade var förfärligt. Marken var betäckt med blod. Fönstren till operahuset så väl som till de midt emot liggande husen voro sönderkrossade; utsidan af det förstnämda äfvensom af många l: andra hus blef betydligt skadad. Midt under denna förfärliga scen bibehöll kejsaren hela sin kallblodighet. Till -polisagenten: Alessandrini (som redan utmärkte sig: vid Pianoris attentat) och som med dragen dolk störtade fram till vagnen, sade kejsaren l. helt lugnt: Släpp ner fotsteget! Vid tredje explosionen befunno sig kejsaren och kejsarinnan resan på gatan, och denna omstän-: dighet tillskrifver man deras räddning, då vagnen vid den tredje explosionen blef söndersplittrad af en kastpjes; som fallit under den. . Explosionerna uppväckte inne i teatern enl: oerhörd förskräckelse. Alla trodde, att en gasexplosion egt rum, och trängseln till dörrarne började att blifva stark, då lyckligtvis : kejsaren visade sig i sin loge och helsade åt alla sidor. Detta återstälde genast lugnet,) hvarigenom sannolikt en stor olycka förekoms. ! I operasalongen blef kejsaren mottagen med stor. entusiasm. Hertigen:saf Sachsen-Coburg, de närvarande gesandterna samt alla stordig-: nitärer skyndade genast -till den kejserliga logen. Man gaf just en akt ur Wilhelm: Tell, och kejsaren befalde strax vid sitt in-. träde att stycket skulle fortgå. En half timma derefter lemnade kejsaren sin loge och gjorde en promenad genom Rue Lepelltier, der stora I operan ligger. Der hade utseendet helt oeh hållet förändrat sig. Flera hundra stadsser-: geanter, några kavalleridetachementer och parisergardets afdelningar voro der uppstälda. Utgångarne från husen till gatan Lafitte voro stängda. Passage de VOpera blef först klockan 10 stängd för allmänheten.-Det festliga utseende, som denna gata förut hade, var helt och hållet försvunnet, och bestörtning lästes på alla ansigten. Husundersökningar företogos genast i alla hus vid gatan. De skola dock ej ledt till något resultat. I det inre af salongen herrskade under hela representationen en feberaktig oro. Madame Ristori, som der uppträdde, syntes mycket upprörd och hon upptog ej de åt henne kastade blomsterbuketterna. ö Klockan tre qvart till 12 lemnade kejsaren och kejsarinnan teatern. På bulevarden voro ungefär halfva antalet af husen illuminerade. Stora försigtighetsmått hade blifvit vidtagna. Kavalleridetachementen redo framför och efter den kejserliga vagnen. På båda sidorna at bulevarderna voro municipalgardister till fots och häst uppstälda. Kejsaren tillät dock ej, att hans officerare redo vid sidan af vagnen, utan han, såväl som kejsarinnan, helsade ouppligt folkmassan, som ropade: Lefve kejsaren! Lefve kejsnrinnan! Den olycka, som detta brott förorsakat, är ganska betydlig. Bland mängden af sårade voro operans kontrollör poliskommissarien Hebert, polistjenstemännen Herbert och Roussel samt polisinspektorn i Tuillerierna Hebert. En polisagent erhöll femton sår, af hvilka sex voro dödliga. Två damer träffades af de kringkastade projektilerna i ett hus vid gatan Lepelletier. De sårade fördes genast till närmast belägna hospitaler. Flere sårade ryttare af kejsarens eskort kunde allena begifva sig hem. Två af dem förde hästarne efter si vid tygeln, En af dem var sårad i hufvudet och bar kasken i handen. De kastkroppar, som mördarne begagnade, hade konisk form och voro så stora som en stor knuten hand. De tyckas hafva varit fylda med kulor och : sönderhackadt bly. F deras inre fanns en knallsats; som antändes när de nedföllo. De skola likna dem, som begagnades i krimfälttåget. Öfverattentatets egentliga syftemål och upphofvet till denna rysliga handling erfar man ännu. ingenting bestämdt. De häktade äro italienare. Ur Patrie meddela vi följande: Det synes, som om den vagn, hvilken for före kejsarens, stött på några hinder i närheten af operan. Man tror ätt detta skedde föratt göra kejsarens färd långsammare samt derigenom sätta gerningsmannen i tillfälle att säkrare: träffa den vagn, hvaruti det kejserliga paret, åkte. General Rogucts sår ingifver inga farhågor. I dag bevistades vaktparaden uti Tuilerierna af en oerhörd menniskomassa. Publiken var djupt rörd, då densamma-såg gardeslanciererna, i hvilkas leder flera soldater saknades, och hvilka, officer på sin uniform ännu bar spåren af att äfven han blifvit träffad. En andlig, som råkade vara närvarande vid explosionen, meddelade den sista absolutionen åt flera svårt sårade. En annan korrespondent till Kölnische Zeitung har följande detaljuppgifter om händelsen: Kejsaren förde kejsarinnan, hvilken ej: ett enda ögonblick förlorade fattningen, skyndsamt in i teaterhuset, der man hört den tredubbla knallen, och båda mottogos med högljudda -glädjerop. Emellertid påtändes den vid första explosionen slocknade gasen, och kejsaren återvände ut på gatan, för att visa folket, att han ej blifvit sårad, och göra sig underrättad om de sårades tillstånd. -Kejsarens hatt och rock voro sönderrifna af de kringyrande skärfvorna: . Traktens -poliskommissarie, som ryckte upp vagnsdörren för att underrätta sig huruvida kejsaren blifvit såTrad, erhöll två ganska farliga sår.