Aftonbladet – 16 januari 1858, sida 2

den blifvit samvetsgrannt uppgjord, skulle lermnat oss tillförlitliga upplysningar om förhållandet med träldomen, blef aldrig färdig. Möjligen var skälet dertill, att den suverän, som tagit itu med detta ärende och som roat med att utkasta planer till förbättringar, ä länge dessa förbättringar syntes långt afsna, i sista ögonblicket ryggade tillbaka ör deras verkställande. Det är nödigt att askärpa i minnet, att hela den ryska. orgaisationen hvilar på denna institution, samt alt mången med glädje skulle seden afskaffad, om han ej fruktade, att den skulle ära anarki i spåren. Det är tydligt, att hvarje brådstörtad eller omogen åtgärd helt siikert skulle åtföljas af vida större olyckor, 1 dem den afsåg att bota; och likväl måste an gripa sig an med träldomen. Inom Hela ket har man väntat sig, att någonting skulle öras, då den nuvarande kejsaren trädde till makten. . Det knot, som var nära att utbryta, hejdade sig under kejsar Nikolai lefnad, emceian man. resonnerade sålunda: Låtom oss änta ännu en tid! Vi måste bära vår börda mu en kort tid; denne man skall dö, och :å skall en annan uppstiga på tronen; han kall lindra vår nöd. Öfver hela riket har etta rop. genljudat, och man kan taga för rifvet, att ganska svåra olägenheter skola uppstå, om icke någonting göres. Sålunda ianad af sakens oundgänglighet, lika mycket om af egen inneboende böjelse, uppmuntrade en nye kejaren sin adel att gripa verket an, och resultatet blef ofvännämda ukaser och reskript. De egentliga lifegna, d.:v. s. de i2.000,000, som här ofvan först nämnas, skola blifva de första, som få sitt öde tiget i skär. skådande. Med dessa är förhållandet följande: De äro af två slag; en del af dem tillör jorden, den andra kan låta lega sig såsom tjenare, med vilkor att hvarje träl skall betala en bestämd årlig afgift (obrok) till sin husbonde. Den stora mängden trälar, som fortfara att vara adscripti glebe, tyckas lefva i byalag. Hvarje by betalar till jordegaren en aststäld personel: skatt för hvarje manlig träl : byn. Hela byalaget gemensamt betalar för en medlem deraf, som försummar att erägga sin afgift. En af de besynnerligaste anordningarne och hvilken utan tvifvel verkar såsom ett dödshugg mot hvarje tillstymmelse till. verklig förbättring af denvjord, som är anslagen åt denna kommunistiska inrättning, är, att hvarje hushåll inom kommunen skittesvis förflyttas från den goda jorden till den medelmåttiga. och derifrån till den sämsta. Naturligtvis är det medett sådant system en omöjlighet att samla någon förmögenhet eller att. förbättra jorden. Det andra slaget trälar utgöres af sådana, soi ej äro bundna vid jorden; utan af sin husbonde eller egare få tillstånd att lega ut sig, men med vilkor att de årligen till honom erlägga en bestämd summa. Det öfverskott, som de kunna hepskrapa utöfver denna summa, hetes väl vara deras eget, men en af de hetaste striderna rörande träldomen har just gällt summan af obrok, d. v. s. huru hög den årliga afgiften bör vara. Större delen af de lifegna, som användas i Rysslands manufakturinrättningar, uppgifves vara trälar, som erlägga obrok. Dessa få korta uppgifter torde kunna gifva ett begrepp om storheten af det problem, som kejsar Alexander nu tagit om händer. Om man lemnar åsido alla betänkligheter, sådana som faran af att plötsligt frigöra denna ofant-liga mängd okunniga och vidskepliga menniskor, måste man dock ihågkomma, att ryska. armeen rekryteras bland: de nuvarande trälarne. Landets manufakturier bållas i gång af trälarne. Landets banksystem hvilar på trälarne, i det att bankerna för närvarande ega att meddela lån endast mot säkerhet i jordegendom, och det är just trälen söm gifver jordegendomen dess värde. ÅÄ andra sidan utgör ännu organisationen af trälkommunerna, huru misslyckad och opolitisk den än är, den enda verkliga garantien för det allmänna lugnet inom landet. Vi påstå ej derföre, ätt mar jieke bör göra någonting för trälfrågan, ty detta fordra både. politik: och rättvisa; men experimentet är dock aft den mest ömtåliga natur, och kejsar Alexander torde nästan hafva lika mycket att frukta af föremålen för sin filantropiska politik som if jordegarne, bland hvilka mången skall anse hans plan vara ett nytt namn på en åkerlag. Ingenting Kunde vara förderfligare för Ryssland än öfverilade åtgärder i en sådan råga; det vore detsamma som att införa anarki, och dock måste ett försök göras. Vi. vesterns folk; kunna, hvad denna angelägenhet beträffar, af hjertat önska ryske czaren framgång. Ridderskapet och adelns aftonplenum i går var på sitt sätt rätt intressant. Som beant År hardta etfirinpt racen fre rt hesatit.