Aftonbladet – 15 januari 1858, sida 3

KPP ab EUT ERICEFATåGE ANTA TTUTTUEPIRARrA CET CETECE TEDAPRUENNE tare hufvudstäder ega universiteter, vidare att man i senaste. tid erkänt behofvet och fördelen häraf genom att med universitet förse ce hufvudstäder, som ämna saknat ett sådant, att universiteterna i hufvudstäderna öfverhufvud och isynnerhet i de förnämsta, som i Paris och Berlin, stå högt r landsortsuniversiteterna, visserligen oc i yttre hjelpmedel, men än mera i vetenskapligt lif h studiernas allvar, att vid småstadsunivereterna ofta råder en råhet i ungdomens seder, hvilken i storstadslitvet försvinner, ja att äfven universitetslärarne i småstäder blifva tade med litterär pedantism, missaktning andra vetenskaper än den egna, och öfverhufvud smittas af småstadsandans sjelfbetenbet, af ord och yttranden föranledda ;ndskaper och. partiväsende — allt detta är ett åberopande af fakta, hvilka icke med namns :h tilldragelsers uppgifvande kunna bestyrs, men hvilka ingen. bestrider, som renhet at samlifvet t V : t af universitetslifvet i stor s der. Undertecknad besitter visst icke denna erfarenhet i emineutare grad; men jag har dock sett något af universitetslifvet vid ett antal tyska universiteter, i Köpenhamn, i sjelfva Upsala, och under en stor del af mitt hf i ibo och Helsingfors, och hvad jag erfarit styrker till alla delar det anförda, som månföre mig såsom afgjord sak åberopat. Ai förhållandena i Frankrike och England eger jag för liten egen erfarenhet, för att på den ga. något omdöme; men de äro dels genom rift kända, dels har jag angående dem kunnat muntligen rådiråga andras erfarenhet. Vi hafva. för, citationer till hands t. ex. sells bekanta Resa i Tyskland,. Han ger i. början på 20-talet om det då blott io år gamla universitetet i Berlin: Emeller id var detta första försöket att bosätta en mängd vilda tyska studenter midt i en stor hufvudstad; men utgången har fullkomligt rättfärdigat deras (Wolffs, Humboldts m. fl.) skarpsinnighet, hvilka styrkte. dertill. Studenterna, i stället för att blifva mera oordentgå, äro mindre oroliga än på något anna He. Deras öfversittarebegär kan ej bryta g väg genom en sådan folkmängd; de förtora sig bland mängden, och den förolämpande hersklystnaden slocknar genom brist på näring) os. v. Han slutar: I Tyskland fin nes icke ett bättre inrättadt och mera verksamt. universitet, än det i Berliny. Trettio år ytterligare erfarenhet har endast bekräftat riktigheten i detta omdöme. I Russells mun har dock. sist anförda loford icke just så mycket att betyda, ty hans yttranden om de tyska universiteterna i allmänhet äro ytterst nedsättandes T. ex. om Heidelberg: Studenterne, utan jemförelse de mest betydande at stadens invånare, hafva sin fulla portion at den råhet, plumphet och egenhet, som mer eller mindre utmärka alla tyska universiteter. — — Men dessa onda väsenden bebo ett paradis. Ungefär i samma. ordalag talar han om studenterna i Halle och Jena och i föga mildare om dem i Göttingen. Man kan väl anse; att åtskilligt, som en engelsman an: ser för bevis på bristande hyfsning, i sjelfva verket icke har detta värde; såsom t. ex. de tyska studenternas. långa hår, yfviga skägg m. -m., intet bevisar. Äfvensä får man anjaga, att tiderna förändrat myckets Men det dagliga: värdshuslifvet utan all annan röelse, det: till fylleri omåttliga. öldrickandet. let plumpa; hemlifvet, det öfvermodiga föriktet för alla icke-universitotsledamöter. de lösa, på allt vetande om samhällslifvet blot jade och från verkligheten vända politiska fantasierna qvarstå ännu temligen oförändradt: och man läste icke längesedan berättelser om Heidelberger-studenternes öfvermodiga vål! mot invånarne i en närliggande köping, ehuru let för tillfället bekom dem illa. Om professorerna säger Russell: de äro för sin utkomst, för att hafva flera betrlande åhöare, tvungna att se genom fingrarne med lisciplinen.. Om invånarae i universitetsstä lerna är det kändt, att de måste fördraga nycket, emedan äfven de äro beroende a! let större eller mindre tilloppet af studenter. Om de partier, småstadslifvet af sig föder. orde äfven Upsala kunna förmäla; och man nar i de svenska tidningarne sett nog hätsk: år af sådane i fråga om läraretjensters be sättande m. m. Vid de tyska universiteterna ga de icke samma tryckfrihet för att framräda offentligt; men den dagliga sägen och vederbörandes främmande förbållande till hvarndra förtälja om dem tillräcklist. — Huru raturvetenskapen och de humanistiska stulierna stått i harnesk mot hvarandra, har hitorien antecknat; och det är icke vid de smi miversiteterna deras idkare räckt hvarandr: randen. Men för det hufvudsakliga är det svårare ut andraga några fakta för det lifligare ns ionalmedvetandet hos hufvudstadsuniversiternas medlemmar. Man får väl axiomatiskt ntaga, att ett folks bildning står desto högre. less samhälsskick är desto mera utvecklad: u mera inflytande hos detsamma vetenskaen eger icke blott på de andliga, utan äfver matecriela intressenas ordnande. Ty man år derigenom intet annat, än hvad efter anke och erfarenhet lära. Ju högre allmänna ildningen är hos ett folk, desto mera styre: amhället af medvetna öfvertygelser och grund atser, och desto större måste den vetenskapiga forskningens inflytande på detsamma vara. dan begär i ett sådant samhälle vetenskapens nedverkan i kyrkans angelägenheter, i der Hlmänna nppfostran, för jordoruket, för maufakturindustrien, för sjöfarten och. handeln. jr lagstiftningen, för statsförfattningens ordSAT ÄRA. TN SETS MER ANANAS ET 2 Sänd se EREIDGE Makan såDetta sades. med hviskande röst och med lickar, hvari man kunde läsa både törskräcelse och sorg, : d Tror ni på en sådan vidskepelse? sade