Aftonbladet – 14 januari 1858, sida 2

klassen: professorn i zoologi vid universitetet i Leiden, hr J. v. d. Höeven efter geheimerådet M. H. C. Lichtenstein. Från. k. civildepartementet badeblitvit öfverlemnade likarne för medicinalvigten, så att nu alla de gamla likarevigterna finnas i akademiens vård och förvar. Från hr E. Fries voro ytterligare insända 5 st. svampmålningar, de sista af dem som under förra året blifvit färdiga. Konservatorn hr W. Meves aflemnade en berättelse öfver den resa han med understöd af akademien under förlidne sommar företagit i norra Sverge, hufvudsakligen för ornithologiska forskningar. Hr Lovån redogjorde 1) för mag. Lindströms förut omnämda resa på Gotland samt hans undersökningar om Gotlands fossila Brachiopoder,; 2) för en af mag. Th. -Th. T. Thorell författad uppsats om anatomien af actinia plumosa. Hr Edlund inlemnade en framställning af några formler, som angifva förhållandet mellan curvaturen hos en curva hvilken som helst och curvaturen hos den curva, som innehåller alla mot den förra svarande oscillerande sferers curva af docenten mag. Daug. Hr Sundevall uppläste några utdrag ur ett bref från mag. Hammargren i Karlstad, innehållande ornithologiska iakttagelser under år 1857. Sekreteraren, hr Wahlberg, lemnade en redogörelse för mag. Fristedts förut omnämda reseberättelse. Preses, hr A. Retzius, meddelade från prof. A. Kölliker i Wärzburg några iakttagelser öfver lysorganet hos lysmaskarne (Lampyris splendidula och noctiluca), samt förevisade 1) delar af mumier från Egypten. hemfördå af kapten Lyth; 2) lefvande ungar af lax, kläckte ur romm från frih. G.-Cederströms fiskodling; 3) anatomiska instrumenter. öfverlemnade från hr J. Bolinder och tillverkade hos hr A. Stille af svenskt stål, beredt efter. Bessemerska . metoden vid Högbo bruk. Hr Åkerman förevisade äfvenledes instrumenter och prof på dylikt stål samt redogjorde utförligt för metodens historia och utveckling samt orsakerna till de olika resultater man med densamma kommit till uti olika länder. Slutligen höll äfven akademiens utländske leJamot hr Nordenskjöld öfver samma ämne ott längre föredrag. Sedan sista sammankomsten hade från trycket utkommit: -Berättelse om framstegen i fysik under år 1852 af E. Edlind. — Kongl. teatern gaf i går afton Friskytten, hvari hr Arnoldson för första gånger uppträdde såsom Max. Att denna debut skull åtföljas af ganska mycken framgång var hvad man af flera skäl kunde förmoda, och denne förmodan slog ej heller fel. I olikhet med mången annan debutant, för hvilken obekantskapen med tiljan gör rampfeberns verkninzar desto besvärligare, hade hr Arnolds or derutinnan redan lyckligt och väl bestått pr ofvet. Dessutom har hr Arnoldson under sir inställning vid Mindre teatern förvärfvat sic ett ledigt och manårfritt sätt att röra sig på scenen; öfver resurserna af sin goda röst, som äfven i denna större salong g A de sis vä gällande, disponerar han miå och urskilning, och omisskännelige vad af ett varmt intresse för sin ke Oaktadt det i flera hänseend rla sätt, hvarpå hr Arnoldson utf ro!, torde det hufvuddrag af gru I od, som utmärker den, icke så v fala med hr Arnoldsons konstnärs!y voler af en mera rask och liflig art, han ifven otvifvelaktigt lyckades de scener, der Max, till följe af n anledning, energiskt brusar up : ett mera vekt och känslofullt utt:3 s arit itt önska i de scener, der: det ma svärmeriet är förherrskahde, så X8 sammanträffanden med Agathr. vet hastiga tempo, hvarmed hr A e herrliga trion: Säg, kan du de sorger jag dig gör, förlorad , det innerliga. rörande i denna undersköna melodi något af sitt egendomliga uttryck. Trion gick i öfrigt förträffligt. Den förtjenstfulle debutanten uppmuntrades med ett rikligt bifall och ett par inropningar. . Om operan i öfrigt hafva vi nyligen utförligare yttrat några ord, och vilja blott tillägga att den i går gick synnerligen väl, framförallt den herrliga uvertyren, som gafs med en högst utmärkt precision. — Till uppförande på kongl. teatern är bestämd att inöfvas: Stolthet mot stolthet.. drame i 5 akter från spanskan, öfversatt al Thomander samt nu ytterligare bearbetad. Stycket har för ett större antal år sedan blifvit gifvet å kongl. teatern; Vidare är till uppförande antagen en från franskan af hr Jolin pearbetad och lokaliserad enaktskomedi, med titel En huskur,. (P. T.) — Visaren på Riddarholmskyrkans urtafla har mi flere dagar, liksom ofta tillförene, variten verklig missvisare. Den har nemligen pekat en hel timma före rätta tiden. Mången kan måhända tycka att det slarf, som härtill har skulden, är af obetydlig vigt; men får uret en gång i flera dagar visa en timma före rätta tiden, så kan det möjligen en annan gång komma att dag ut och dag in gå en timma fter, och att derigenom enskilta kunna miss!edas och tillskyndas oersättliga förluster är ;slart, då man besinnar att på Riddarholmen en mängd embetsverk äro belägna, i hvilka det ofta är af stor vigt att iakttaga ett visst klockslag. Den urmakare, som har sig urets vård ombetrodd, och vederbörände, som det iigger att kontrollera urmakaren, hafva således gjort sig väl förtjenta af allmänhetens gillande, de må: nu af blott slarf hafva försummat sina skyldigheter eller haft den skalk