Aftonbladet – 13 januari 1858, sida 3

I stället för öfver nitton procent skulle staten då :rhålla gifna öfver tjuguen (21) procent under 40 år, och sedermera för all framtid öfver sexton å lemnude statslånet. Detta näste ju insändaren finna vara alldeles tydligt och klart, som följd af hans egna beräkningar. Men låtom oss nu tillse huruledes med bolagets n tillsläppta andel komme att gestalta sig. Inändaren har antagit att bantratiken komme utt uppgå till 250,000 sk?, och ansett att 23 öre borde betalas per mil för hvarje sk Då Bo gd blifver 4 mil, skulle säledes hela fraktinko söra 250,000 rdr. Men nu göra utgifterna, då 3 proceut å statslånet erlägges, 253,830 rdr. Bolaget skulle vid detta fall icke kunna påräkna fullt 5 proceut ä utlagda kapital, ty dertill brister 3,830 rår i i ten. Antages tan å statslånet åter till rocent, skulle uppstå en brist af ej mindre än 37.950 , och bolaget således icke ens erhålla en half (7) procent, eller endast 4700 rår på sitt utda kapital, medan att staten tillskyndades en ren er vinst af öfver tjugoen procent. Tycker insänatt en dylik fördelning af fraktförtjensten å rabanan kan vara så alldeles riktig? och tror han förhållanden någon Boråsbana kan ånd? Rim och reson, billighet och rätivisa bör ega rum inom alla allmänna angelägenheter, och fåt icke mera förbises i denna än inom andra. Ehuru denna bibana skulle utgå från Borås icke endast denna stad och närmast kr iaudsort, som deraf skulle draga direkt f flera kringliggande stora och folkrika länen k att af densamma draga lika stor nytta som trakten. En tiondedel, en tolftedel ar hela Sve mängd har direkt intresse i denna banas hbrininde till stånd. Huru tror insändaren det annas nat vara möjligt att bringa detta fosterländ g så pass i gång, att bolaget endast afvakt oförtöfvadt börja de bygnadsför han tro, att det varit så lätt att fö aktiere fullteckna sig för 853,000 rdr å hela för2,559,000 rdr, med mindre ett ädelt för iv landet nyttigt företag varit i fråga. Insänen kallar visserligen det sökta statslänet vara att ya staten om allmozors; men detta må stå för hans räkning. Slutligen ordar insändaren vidt och bredt om förIclarne af bibanor af 3 fots spårvidd. Detta må vara ka riktigt, och vill jag dervid icke anföra nåvidare vede ning, än. att en dylik r från Borås skulle vara olämplig och jur det åsyftade ändamålet, Det var gänska mång: ger öfverläggningar om, innan man beslutade stambana, eller innan bolag kom till stånd, att ga en mindre, ej så kostsam. Men man fann sjligheten att på en dylik kunna, så skyndsamt 1 erfordrades, transportera de ofta på en enda dug ommande tusendetals tunnor spanmål och tusende personer af allmogen från Skaraborgs län. Man sig derföre nödsakad anlägga en större mera tsam bana framför en mindre ehuru vida billigare: Dir en viss gifven jemn rörelse finnes, af ej allt för stort omfång, synas visserligen de mindre banorna va: a om bibanor att föredraga framför de större. Men Dessutom är det att förutse att Boråsbanan ej många år kan komma att anses som endast en bibana. Hon skall sannolikt innan ej särdeles lång tid öfvergå till en af de förnämsta stambanor. Redan nu öfverlägger man om att kunna förbinda Wenern och Lidköping med den i rak linie mot sistnämda stad tillämnade Boråsavan; och sannolikt kommer hon sedan att fortgå i rät linie ner åt Skåne, tills hon sammanstöter med den södra stambanan, med under vägen blifvande utgroningar till vid vestra kusten belägna städer. C.G. Bydin.