Aftonbladet – 13 januari 1858, sida 3

tsedda nyttiga a bana kunna färd wude Nf och verksamhet åt otvifvelaktigt då på den kommer att . Men, tillägger insändaren, nedsättningen stanna icke ens härvid; ty om ock n jernväg blefve at kulle dock Inom iyra är borde å gifva det n, sOm och det blefve egentl nes trafik emellan . af 281,250 eller 11 miste i sådan händelse. Antag att denna beräkning vore riktig, hvilket son här nedan skall visas — den icke är, anser då insändaren det vara-så särdeles förståndigt och fostert, att staten skulle för alla tider försaka en inkomst af 112,500 rdr, i stället för att söke rfva densamma, helst med detsamma högst beande fördelar och förkofran skulle tillskyndas vidkta och folkrika provinser. Emellertid är hans här uppstälda sifferberäkning fullkomligt falsk. Kommer icke Boråsbanan till stånd, är det icke vinsten på trafiken emellan Göteborg och Borås, som med 112,500 rdrskulle gå förlorad, utan snart sagdt hela den vinst som genom Boråsrörelsen kunde erhållas. Orsaken härtill är ganska enkel. Det är ju allmänt bekant, att till den stora folkmängd af 100,000 personer i trakterna kring Borås spanmål och andra lifsmedel måste i högst betydande partier hemtas landvägen på många mils afstånd. Det är synnerligast från orterna på 10, 12 å 14 mils afstånd inom Skaraborgs län, från hvilken den mesta säden föres till Borås: torg. Nu måste det vara påtagligt, att om icke: en jernbana leder ända till nämde stad, kan för dessa betydliga varupartier ingen fraktförnst på stambanan uppkomma, då alimogen ej kan betjena sig af densamma. Ty huruledes skall dep as fyra mil från Fågelvik till Borås? Der vid gränsen af Svältorna finnas inga hästar och åkdon för sådana betydliga transporter. Följden blifver att allmogen, som önskar försälja sin spanmål i Borås, kommer hädanefter som hittills att forsla den dit med egna dragare och åkdon, och bantågen få hafva den beqvämligheten att gå nära på.utan någon frakt : ty Göteborg och den landsdel; som ligger mellan stambanan och Göta elf, kunna icke underhålla med tillräcklig frakt för jernbanan, då säkerligen äfven på elfven hädanefter som hittils alla tyngre varor komma att transporteras. Hvad här blifvit sagåt om forsling af-spanmål till Borås, inträffar med alla andra tyngre varor. Bonden, som färdas i sakta red sitt tunga sädeslass på landsvägen bredvid banan, får af denna endast det nöjet att se, huruledes bantägen med hvinande fart rusa förbi honom, och han nödgas hädanefter som hittills använda fyra å fem dygn för en Boråsresa, i stället för att, om jernbanan komme till stånd, han beqvimt kunde åter id hemmet på en dag. Icke stort bättre blefve andet med de varor, som skulle föras från Borås åt andra delar af landet. Äfven härvid skulle stambanan föga komma att be s, med mindre än att Boråsbanan kommit till stånd. Större delen af dessa varor komma säkerligen icke att fraktas 4 mil på bondåkdon för att st då träffa stambanan, och på denna sedan vidare föras uppåt landet, mot n jemförelsevis icke obetydlig frakt. Ty äfven på jernbanan blifver fraktkostnaden icke särdeles billig, och kommer sannolikt aldrig att konkurrera med ångfartygen. Skola varorna föras 4 mil på bondåkdon. innan jernbanan träffas, är jag öfvertygad att de flesta varuafsändare från Boråstrakterna låta dem på samma sätt fortgå ytterligare fem å sex mil till Jönköping, der de sedan på ångfartyg kunna transporteras åt vida flera håll än som på vestra stambanan blifver fallet. En hvar torde inse, att med de varor, som skola från Borås fraktas först 4 mil på vanlig ndsväg, sedan några mil på jernbanan, sedan vida oftare återigen på landsväg, än som fallet blifver med varor som fraktas sjövägen från Jönköping eller Göteborg, skall allt sammanlagdt vara förenadt med mycket trassel, krångel och kostnad, att vestra ambanan lemnas obegagnad, och varorna komma fortfarande fraktas på hittills öfligt sätt. Deriom uppkommer cckså en vida större förlust än af insändaren sjelf medgifna 112,500 rdr; den mmer säkert att uppgå till nära på hela den äfn af honom medgifna statsvinsten från Boråstrafin, eller 281,250 rdr. Men deraf uppstår, enligt min fulla öfvertygelse, ett ännu vida betänkligare förhållande; det nemligen att om tillflödet från Borås ;rukten undanryckes vestra stambanan, torde det för istnämda blifva en ren omöjlighet att af inmsterna kunna betäcka utgifterna; utan måste stasen få dertill tillskjuta ganska betydliga summor, inom få år uppgående till vida högre belopp än som bolaget för Boråsbanan önskar erhålla som lån. Vidare anmärker insändaren: Deremot talar i de rämda artiklarne intet om de förmåner vestra stamnan kommer att tillskynda Boråstrakten, månne icke de 15 mils medellängd, som densamma kommer ut begagna, minskar fraktkostnaderna med en sumna, som är mer än femdubbla skilnaden af 3 och 5 nt på det begärda statslånet. ad CO. H. och X. härvid möjligen kunna hafva anmärka, vet jag icke. Hvad mig sjelf angår, ag mig i föregående punkt hafva tillräckligt igt besvarat densamma, och att denna förmån just blifver: särdeles stor; det är tvärtom: högliatt befara, att den på 4 mils afstånd belägna tambanan kommer att vida mera skada än gagna 3oråstrakten, derigenom att för de lifsmedel och anIra varor, som hittills forslats åt Borås, kommer hälanefter -prisskilnaden att blifva ännu betydligare och ill men-för-orten, än söm nu är fallet. Med afseepå insändarens, som mig-tyckes, något dunkla syftning. på 3 och 5 procent på det begärda stats;ånetr, torde det äfven tillåtas mig yttra några ord. lar jag rätt fattat hans mening; lärer den bestå deri, att han anser bolaget böra kunna lika lätt bea 5 procent å begärda statslånet som 3 Må det. d antagande af insändarens egna sifferberäknintillåtas. visa, huruledes det kan vara riktigt eller . Insändaren säger att förvaltnings-, underhållsoch fraktkostnader uppgå till 16 öre per mil för pp. och att en persons forsling räknas lika med 1! . skepp. Det är fägnesamt att finna, huruledes Ileana kalkyl stämmer någorlunda öfverens med de kningar, som efter helt andra grunder blifvit i ås uppstälda för att finna, huruvida det kunde någon möjlighet för ett bolag att utan större ust kunna anlägga en bibana från staden tillnärte punkt, 4 mil, vid vestra stambanan, mot erlande af ?; af beloppet som statslån på lika vilsom förra riksdagen för Falu-Geflebanans lår ämdes, och !, som aktieegarne sjelfva skulle tilljuta. Som man förut sett af C. H:s och X:s ariklar, beräknas. hela den blifvande Boråstrafiken på vanan uppgå till sammanlagdt 250,000 skepp., hvilken beräkning också insändaren funnit vara riktig. Tiraf uppstå följande utgifter: 1,000 ski frakt 4 milaå 16 öre per mil 160,000 rår. I proc. ränta å 1,706,000 rdr statslån — 31,180 ) dito å 853,000 af bolaget ............... 42;650 Summä 253,930 rdr, Att bolaget anser sig böra få beräkna 5 procent sina kontant utlagda penningar, hvilken ränteveräkning först kan komma i fråga sedan banan Nifvit färdig och trafiken derå fortgått ett halft eller tt helt år, förmodar jag insändaren ej anser vara billigt; helst det kan vara mycket möjligt att ansgningskostnaden blifver högre än kostnadsförslaset, och i samma mån bolaget måst tillskjuta dei stande penningbeloppet, och sålunda får en lägre iteprocent, då deremot staten alltid med säkerhet r sina öfver nitton procent gifna under de första 10 åren, och sedermera för all framtid öfver 16 Men låtom oss nu antaga att, hvad insändaren synes väpeka, bolaget borde gifva 5 procent å begärda slats Ant vet Fa org och Fäåg 500 rdr, hvarom staten ginge os