Aftonbladet – 13 januari 1858, sida 3

nas. Ytierligare om Boråsbanan, Till Redaktionen af Aftonbladet! Aftonbladet för den 9 dennes innehåller en insänd artikel: Mera om Boråsbanan och om lilla jernvägsfrågan i allmänhet, undertecknad —m m. Ehuru una artikel hufvudsakligen är riktad mot tvenne lar i Aftonbladet angående Boråsbanan, den ena d den 1 sistlidne December, undertecknad C. H., och den andra i påföljande dagens tidning, underecknad X., torde det dock ursäktas mig att äfven ag blandar mig i denna angelägenhet, då jag både om riksdagsombud för Borås stad och såsom den som vid riksdagen väckt motion om låns erhållande af staten för nämde banas utförande, anser mig härtill både pligtig och befogad, för att rätta de irriga begrepp insändaren om denna angelägenhet framstälter. Detta mitt svaromål hindrar naturligtvis icke OC. H. och X. att äfven besvara insändarens anmärkniagar, i fall de skulle finna sig dertill uppmanade Författaren af här ifrågavarande artikel börjar sitt opus med att påpeka, att såsom då det riksolyckliga beslutet i stora jernvägsfrågan fattades, komma sannolikt äfven nu enskilta intressen att uppbjuda all sin förmåga till undanträngande af rikets sannskyldiga nyttan Jag ämnar icke inlåta mig i något svaromål, hvarken om huruvida beslutet i stora jernvägsfrågan varit riksolyckligt eller ej, eller vid hans wmärkning om de enskilta intressena i allmänhet. Jog vill endast hålla mig vid hvad insändaren yttat om Boråsbanan för att tillse, om det icke är just han sjelf som, ehuru måhända utan afsigt, uppbjuder all sin förmåga till. undanträngandet af rikets aanskyldiga nyttar. Insändaren säger sig finna det äfven missledande uppgifter skola framläggas,, och härtill hänför han len ofvannämda artikeln, undertecknad C. H., hvil cn söker bevisa, det staten genom ett lån åt holaet för Boråsbanan af 1,700,600 rdr skulle, utom 3 cent i ränta och amortering, tillskyndas 468,75( dr rinst af Boråstrafiken på vestra. stambanan,, pDessa förespeglingar,, säger han vidare, äro ytterligare understödda och utvecklade af en insändåre X. 1 samma tidning,; men tillägger vidare: Nämda förattare hafva dock antingen glömt eller förtegat, att utaf kalkylerade intägten utgör blott en viss del den ochållning, som kommer staten till godo för anläggningskapitalets amorterings. Med den kännedom jag ror mig-ega om denna angelägenhet, anser jag mig vöra hämna, att jag finner sifferuppgifterna i de med H. och X.: undertecknade artiklarne vara i det maste riktiga, och synas artiklarne härröra från rsoner, hvilka ega eh närmare bekantskap med detta ämne ochfullt inse den fördel Boråsbanan skulle bereda både :staten och dea ganska betydliga del af landet, som skulle hafva ett mera direkt gagn f denna kommunikationsanstalt. Detfägnar mig irdeles förnimma, det insändaren icke mäktat visa on origtighet i sifferuppgifterna: Då äfven en jord motståndare måst medgifva, att trafiken på Boråsbanan skulle tillskynda staten en årlig bruttounkomst af åtminstone 468,750 rdr, måste man ju inse denna summa som tillförlitlig. Härtill måste ytterligare läggas 51,180 rdr, utgörande 3 proc. ränta i begärda lånet 1,706,000 rdr — eller samma ränta och amortering, som förra riksdagen för Gefle-Faluocnan beviljades. Huruledes insändaren kunnat komma till det unlerliga resultat, att förenämde 468,750 rdr skulle zara en ren nettobehållning i stället för bruttoukomst, är temligen svårt att fatta... C. H:s och X:s wiklar tyckas härtill icke gifva någon anledning. I lem framställes ju tydligt, att då den 4 mil långa cråsbanan skulle få 100,000 sk fraktgods och paserare — dervid en passagerare antages betala som för 1!. sk fraktgods — a 12 sk. pr mil sk, betalar 100,000 rdr, skulle för samma fiks fortsättning på 7!, mils långd af vestra stamsuan erlägges 187,500. Ett lika förhållande skulle. i okomma proportionsvis för de beräknade 150,000 k uppåt landet. Ingenstädes tyckes det mig påas att denna inkomst skulle mera vara en ren. ällning för staten, än hvad fallet skulle blifva för 3oråsbanans bolag. Detta är dessutom så påtagligt. ut allt vidare ordande härom torde anses öfverflölist. ins. söker derpå bevisa, att sedan man afdragit altnings-, underhållsoch fraktkostnaderna, skulle ica från Boråsbanan erhållna bruttoinkomsten sumn-nsmälta till 281.250 rdr. Lägger man nu till icta af ins. sjelf erkända belopp de 51,180 rdr, son: ästa och amortering å begärda lånet 1,706,000 rår kulle staten således under 40 års tid erhålla en ren oinkomst af 332,180 rdr årligen, och efter denna tids förlopp för all framtid 281,250 rdr årligen. Således för det att staten lånar det fullständigt ordna1