Aftonbladet – 9 januari 1858, sida 1

Fe SE UPES a Sve TO IAUEARTMBBULAN; 1 dv. Or: SORErbergg, get, mot 4 skill:r banko raden för fin stil (60 STOCKHOLM den 9 Jan. Man har bland annat iakttagit såsom någonting karakteristiskt för 1856, 1857 och 1858 årens riksdag, att statsutskottet, efter 14!,, månad ännu icke medhunnit pröfningenaf statsregleringsfrågorna, rörande hvarken de ordinarie eller extrå ordinarie statsanslagen, utan att det fortfar dag efter annan att diskutera och föreslå nya anslag. Hvad som för närvarande i detta hänseende mest intresserär är frågan om anslagen till Stockholms befästning. Som man ser, gömdes det bästa till sist. Väl förklarade K. M:t i sin nådiga statsregleringsproposition vid riksdagens början, att i betraktande af de betydliga anslag, som eljest dels i så många afseenden för landtförsvarets behof och dels i flera andra: fall måste hös rikets ständer äskas, K. M:t icke vid detta riksmöte ville göra framställning om medelg anvisande för hufvudstadens befästning eller, som det heter i statsrådsprotokollet den 14 Oktober 1856, förseende med några fasta stöd för dess försvar, utan fann K: M:t frågan härom böra anstå till ett annat tillfällen. Men: detta välbetänkta förklarande, vittnande om någon försyn för att med alltför dryga utgifter betunga de skattdragande för ändamål, hvilka icke af behofvet oundgängligen påkallades; hindrade likväl icke en motionär på riddarhuset, friherre:Sprengtporten, att föreslå anslag till: det: ifrågastölda befästningsärbetet; och mången var den: tiden elak. nog att-ställa denna motion i ett visst sammanhang medfriherrens och -konsorters:;sträfvände -attgenomdrifva planen: -om jernvägens sträckning från Stockholm till Katrineholmg Som bekant är, lyckades sistnämdeplan både emot och öfver all förmodan; och det är således helt naturligt att, om några hemliga vilkor varit förbundna med vederbörandes intresse för samma plan, man nu anser sig böra göra det yttersta, för att. genomdrifva. äfven dessa vilkor: Mången skulle likväl föreställa. sig, att om vid den tidpunkt för, 15 månader.sedan, då. K. M:t afgaf sin proposition rörande statsyerkets tillstånd. och behof, det förra. framstälde sig särdeles lysande och i ett visst proportionerligt förhållande till: desenare, så visar sig nubeklagligen medaljens ganska mörka frånsida. Om man! den tiden: trodde sig behöfva endast finansministerns Aronsstaf för att framkalla guld och: gröna skogar; om man då väntade anbud från halfva Europas börser till täflanom. den stora lyckan att få låna penningar åt Sverge; om statsinkomsterna då visade betydliga öfverskott utöfver beräkningen (de: utgjorde år 1856 endast å tullmedlen omkring-4 millioner rdr rmt utöfver beräkningen), så ser det nu helt annorlunda ut. Finansministern .har haft och har troligen nu större bekymmer än någon finansminister sedan Gustaf III:s tid. . Lån behöfvas icke blott för jernvägar, såsom påräknadt varit, utan för att rädda handel och näringar och ett stort antal medborgare från ruin och snart sagdthela landets arbetande befolkning från de bedröfligaste följder af krisen. För att erhålla penningar måste man negociera med kanske både ;kungar och kejsare, och skicka ut både presidenter och lägre funktionärer för att afsluta lånen, troligen mot ganska betungande vilkor. -Tullinkomsterna lära redan 1857, jemfördt med föregående år, minskats med ett par millioner — vi vilja icke förutspå den minskning som troligen inträffar nöw sta år med en oundvikligen hämmad och inskränkt industri, en afbruten, att ej säga afskuren kredit och ytterst klena utsigter för exporten af våra förnämsta artiklar; statskontoret förutser redan att om det icke får ett särskilt kreditiv på riksgäldskontoret, embetsmännens löner för detta års tredje qvartal icke torde .kunna ordentligt utgå. Vid en sådan -bedröflig financiel ställning kan det i sanning icke annat än väcka en stor förvåning, då man nu ser ånyo uppdukaatven förslag om -anslag till sådana impröduktiva ändamål som t. ex. Stockholms befästande, oaktadt konungen sjelf förklarat, att ders med både kunde och borde anstå, och då dessutom nyttan och behofvet af en sådan befästningsplan är långt ifrån ådagalagd — ja, utaf män af facket till och med är ganska lifligt bestridd. Vi förmoda och hoppas att dessa skäl och omständigheter må tagas i noggrannt betraktånde, innan rikets ständer besluta det ifrågavarande af statsutskottets utgiftsafdelning tillstyrkta och hvarje annat ytterligare anslag än dem somäro alldeles oundvikliga. — Under rubriken En lexaför framtiden, innehåller årets första nummer af The Economist några betraktelser öfver den senaste krisen och .det återvändande lif i handel och rörelse, som den engelska tidningen anser skola med det nya året inträda i England, or MENN ÄRA 0 ANA ÄRA 3 och han kastade sig oroligt fram och åter. Anima b robade han. sjdn fvr mig