Aftonbladet – 8 januari 1858, sida 1

STOCKHOLM den 8 Jan. Utrikes korrespondens. (Från Aftonbladets korrespondent.) Berlin den 31 December 1857. Inom junkerpartiet förbereder sig en split tring, som man icke kan lemna alldeles oan. märkt. De egentliga skiljaktigheterna mellar de båda under daning varande fraktionern: kunna ännu icke noggrannt angifvas. Mer visst är, att den feodala massan åter en gång upplöst sig och synes vilja kristallisera sig skilda gestalter. Man torde från 1851 erinr: sig en första process af detta slag. Då va det det mot författningens anda hånande åter upplifvandet af kretsoch provinsialständerna hvilket föranledde det under Bethman-Hol: weghs ledning stående parti, som hade til sin organ Preussische Wochenblatt, att ut träda utur Kreuz-Zeitungs-partietn. — Petts parti erhöll derigenom den första stöten efte reaktionens vid November 1850 begynnande segerbana, och den center, som, numera skild från junkrarne, fann en organ i Prenssische Wochenblatt, drefs, såsom vanligen plägar ske, af tidens ström alltmer mot venster och ombildade sig allt mer och mer till en venstra center. 4 I detta ögonblick är det en kring die Berliner Revue, samlad: fraktion af feodalpartiet, som i de förändrade förhållandenas och intressenas kemiska luttringsdegel sträfvar att skilja sig från sina hittillsvarande vänners oförbätterligaslagg. Berliner-Revue har redan haft några skarpa utfall mot hrr von Gerlach konsörter. Den här temligen rent ut förebrått dessa herrar, att de tala för friheten och rösta för polisen; ätt de svärma för England och försvara ett privilegium, som icke motsvaras af några skyldigheter; med andra ord, i samma andetag smickra en ide och förråda den, således visa en hållning som icke någonsin kan åter vinna folkets förtroende. Berliner-Revue klagar deröfver, att denna tvetaliga och all sedlig halt saknande politik bringar det derhän, att ett stort antal konservativa icke längre vilja lyssna ens till de välmenta ider och förslag, som utgå från den uppriktiga delen af högra sidans män, utan tvärtom beröfvar partiet i allmänhet hela dess anseende och kredit. Sålunda talar nu ett blad, som hittills gått och gällt för att vara ett echo af Kreuz-Zeitung, -Då detta sker på det färska trädet, hvad skall då ske på det torra? Man bör så mycket mindre förundra sig öfver den tvedrägt, hvilken sålunda synes på väg att uppstå mellan motståndarne till hvarje fråmåtskridande och hvarje folkelig frihet, som partiet, enligt hyad : redan förut flera gånger blifvit af oss omförmäldt, sedan lång tid tillbaka råkat i motsägelse med sig sjelft. Det har på den utländska politikens område lidit det ena nederlaget efter det andra; Under orientaliska kriget värfvade det i hela Tyskland anhängare för Ryssland, och förföljde med de häftigaste anfall enhvar, som cke visade sig entusiasmerad för Ryssland och den ryssvänliga neutraliteten. Ja, denna neutralitet hade blifvit inskrifven på dess faia blott såsom en pis-aller, sedan det nrsprungiga rådet att gå med Ryssland mot vestern nade gjort fiasco. De preussiska ryssvänneras öfvermodiga språk nnder orientaliska riget bidrog, såsom bekant är, i icke ringa nån att i hans hårdnackade trots stärka den ttömdess af de tyska hofven uti hans förmenta volitiska ofelbarhet beundrade, på händerna urna och med: smicker bortskämda kejsar Vikolaus. Då nu Ryssland fick sig påtvingad en fördmjukande fred, insåg man i Petersburg, huru för sent, huru illa den tyska ryssvänigheten hade tjenat den moskövitiska poli ken. Efter Scbastopols fall hade då tyska egeringarnes officiella språk blifv7; på cott närkvärdigt sätt förändradt. Om än Öster. ike icke hade. för afsigt att med vestmakteia aktivt deltaga i kriget; bidrag det likväl enom sin diplomatiska hållning och genom na rustningar, att låta krigets fortsättning vhas ganska betänklig. Preussen hade. oakdt sin neutralitet, visat sig otillförlitligt, och yssland gick ur-striden, om än materiel: e särde!es försvagadt, likväl i en belägent, helt olik den stolta och utmanande hållög, hvarmed det börjat den. Då erinrade ån sig vid Newa hvem det var, som eggat ch uppmuntrat Ryssland att inlåta sig på enna strid. Under förevändning att vilja slå en fredlig riktning, beslöt man att hemia 3 till nya kraftansträngningar. Men emelrtid hade de tyska ryssvännerna, hvilkas biind dessutom var obeqvärt vid den libec la komedi, som man ville utföra med vcern, fallit i-onåd. De ryska organerna fin) uppdragZatt desavuera de fordna vännerna, h nu började denna lustiga och intressanta temik mellan det specifikt moskovitiska och t tyska ryssvänliga lägret, hvilken förledde 1 vilige hatrvaltamknissn nh sa TER